fotbollens feta fyllon och deras belackare

"Ett överviktigt, efterblivet drägg." Min första tanke när jag såg bilderna på den åskådare som igår sprang ut på planen på Parken i Köpenhamn och klippte till domaren i matchen mellan Danmark och Sverige. Sen besinnade jag mig lite och kom fram till att hans vikt förmodligen inte hade något med hans agerande att göra. Att detta snarare påverkades av alkohol. (Som förvisso kan påverka vikten.)

Men svenska fotbollskrönikörer är inte betalda för att besinna sig. Svenska Dagbladet räknar idag upp Mats Olssons, Simon Banks m fl omnämnande av ovanstående huligan. (http://www.svd.se/dynamiskt/sport/did_15653220.) *** Min laptop klarar inte att göra länkar så jag får helt enkelt klippa in dem tills vi fixat hårddisken på huvuddatorn här hemma ***

Danska Extra-Bladet och svenska Jennifer Wegerup väljer i stället att rikta in sig på beteendet, både hos Poulsen som orsakade allt med sin raka höger i magen på Rosenberg, och hos mannen på läktaren. De använder epitetet "idiot". Och det kan man väl ändå hålla med om. Om man med idiot menar en person som gör idiotiska saker.

Jag håller just nu på att läsa boken Fettpaniken om hur BMI tillåts styra uppfattningen om och behandlingen av människor i vårt samhälle. Hur ingen hänsyn tas till hälsotillstånd utan bara till var nålen hamnar på vågen. Författaren Marie Carlsson menar att detta i grunden beror på att det är fult att vara fet. Och så länge det är fult kan det aldrig någonsin vara förenat med god hälsa. Därmed kan läkarvetenskapen fortsätta att diskriminera d v s särbehandla personer med för högt BMI under förevändningen att dom gör det för vår hälsas skull. 

När min far strålades för sin cancer irriterade han sig över att patienter som var inne och strålades för lungcancer samtidigt som han, senare stod utanför sjukhusets entré och rökte. Dom skulle inte ha någon behandling, tyckte min ibland kategoriske far. Men det får dom. Rökning är väl ännu inte lika fult som att vara överviktig. (Men jag vågar påstå att det är skillnad på att lägga bort ciggen och att lägga bort maten.)

Jag har en känsla av att fertilitetsvården t ex, inte kräver av sina patienter att dessa skall sluta röka för att få behandling, trots att rökningen väl är minst lika farlig för barnet som om modern är överviktig. Det går ju åtminstone inte att kontrollera genom några BMI-uträkningar.

Det fulaste som finns är att vara fet. Att inte kunna behärska sitt matintag. Då saknar man karaktär. Och är således fritt villebråd för fotbollsjournalister, läkare och andra i fettpaniksmobben. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0