En äkta öresundsbo
Det som slog mig när jag satt och pratade med en kollega från det andra förbundet, det som vi skall gifta oss med den 1 januari 2008, så slog det mig hur otroligt trevligt det är i Skåne. Människor är lite öppnare, lite gladare, lite skönare.
Konstigt då att inte alla får uppleva detta. I Skåne slår Sverigedemokraterna rekord i lokalvalen. På andra sidan sundet kan man över huvud taget inte bo om man blir kär i, eller rent av är en person av fel ursprung. Värmland är kanske rätt ursprung? Afghanistan och Libanon fel?
Men hur kan det vara fel? När flygbussen vägrade dyka upp utanför Triangeln igår blev vi lite lätt stressade, Kristina och jag. Vårt plan skulle ju snart gå. In i en taxi, bråttom bråttom! "Inga problem! Snart är vi ute på Ystadsvägen, då går det fort!" Sa taxichaffören med de blågröna ögonen och den skorrande brytningen, både på skånska och något annat. Efter att ha avhandlat förlossningar en stund, hur man får ut ett barn om kvinnan är avsvimmad och fostervattnet gått (föranlett av att han en gång kört en snart födande kvinna till lasarettet i Lund), så kom vi in på hans tidigare liv. Han var från Libanon och kunde berätta hur han förra sommaren, på semester med sin "svenska" fru och fyra barn i en lånad Jeep Cherokee plötsligt befunnit sig mitt i kriget. Det var svårt att förklara den känslan, hur bomberna från barndomen plötsligt visslade runt honom igen. "Jag är ju inte så ung längre, jag är 39." Varpå vi, 39- och 40-åringarna, skrattade. Men vi kan nog inte förstå. Däremot kan vi känna med denna man. En jäkel på förlossningsproblematik (efter fyra barn och många år i taxi) som plötsligt fick rädda sig och sin familj undan bombningar som han trodde var slut med. Demokratier startar ju nämligen aldrig krig mot varandra. Eller?
Insåg plötsligt att han minsann var en äkta öresundsbo, en sådan som jag och maken blev så förtjusta i när vi bodde där nere. Som förvisso kommit från någon annanstans ifrån, men som trivs i regionen, som vill leva där och verka där. Mikael Wiehe är en annan sådan Öresundsbo, som höll ett strålande tal för det danska och svenska kungahuset häromdagen. Medierna vill förstås få det till att han var oförskämd, men det finns väl ingenting oförskämt i hans tal?
"Och om jag fick önska mig något här idag så skulle det vara att alla vi som är här tillsammans kunde arbeta för att göra Öresundsregionen till en region som utmärker sig för sin öppenhet och generositet. En region utifrån vilken vi med glädje och nyfikenhet kan utforska världen. En region dit alla är välkomna och där alla som vill kan bli Öresundsbor."
Och ja, vi hann med planet till Stockholm. Men det känns som om det inte gjort något om vi fått stanna ett tag till där i taxin.
förvirrat på ams
Tycker nog det låter som om AMS talar med kluven tunga här.
skicka tingsrättens ledamöter på kurs i bdsm!
Seriösa utövare av sådana lekar iakttar dock alltid vissa regler. Ett begrepp inom denna värld är SSC - Safe, Sane and Consensual. Det innebär att sexet skall vara säkert, sunt och samstämmigt. Det senare uppnås genom att man har någon slags stoppord. Och det är ALLTID den som är undergiven som bestämmer var och när gränsen går. Det är ju trots allt en lek man ägnar sig åt, mellan samtyckande vuxna.
Om det är detta tingsrättens ledamöter tror att männen i fråga ägnat sig åt tillsammans med 19-åringen bör dom skickas på kurs i bdsm. Nu tror dom ju iofs inte det, eftersom dom slagit fast att det inte fanns något samtycke, att kvinnan i fråga faktiskt inte ville vara med på dessa "sexlekar", inte ville vara deras lilla "gäng-hora" som männen kallat henne i SMS till varandra.
Men, tingsrätten missar det där med att varje master och madam med självaktning faktiskt försäkrar sig om att deras sexpartner är med på det dom gör. Främst genom användandet av ett stoppord. (Som inte är "nej" eller "stopp" eller "sluta" utan kan vara något helt annat som "rött", eller "banan" eller what ever.) Något säger mig att dessa två wannabe-masters inte heller har en susning om sådana saker. Då de verkar sakna de grundläggande drag som är utmärkande för en seriös master, lekfullhet och respekt.
Mer här om vad F! anser i frågan.
hjärnsläpp
(Bilden snodd från Svenska Dagbladet, Jan Berglin)
Svenska Dagbladet skriver idag om hjärnsläpp. Eller att vi egentligen borde träna våra hjärnor lika mycket som vi tränar kropparna i övrigt. Frågan är om vi inte i stället borde stänga av och låta hjärnan vila. Sådant man gör när man håller en klump lera i handen och skall forma den till en skål, eller när man ligger på knä i rabatten på Torpet. Då när allt annat runt omkring försvinner och det enda som finns där är den nedra lerklumpen som inte formar sig som den skall, eller den stora världsavgörande frågan om var ackleja-fröna passar bäst.
För vem har inte stått vid bankomaten och trott att vi hamnat i samma situation som... eah... vad är det nu han heter... i Six Feet Under... i söndags... Neil... Ned... Nate! ;) Som om hjärnan helt enkelt lagt av och koden är borta för alltid... (Fast den ju bara skickats in i det-där-jag-inte-behöver-hela-tiden-minnet ett tag.)
män är djur, sa tingsrätten
"Jag är ett djur, som inte kan rå för vad jag gör." Så borde det kanske stått på skylten, och den hade då med fördel kunnat hängas runt halsen på de två s k Stureplanprofiler, ägare till baren med det talande namnet Grabbarnas, som frikänts för våldtäkt av Stockholms Tingsrätt. (Grabbarnas är det gamla sunkhaket Lion bar vid Fridhemsplan, så varför dom kallas Stureplansprofiler är svårt att förstå.)
Jag har ju själv fått det tvivelaktiga nöjet att vara med under en rättegång i nämnda tingsrätt, där min guddotter stod som kärande efter att ha blivit misshandlad av ett par andra tjejer. (Av vilka den ena satt häktad i London för att ha försökt smuggla in 100 kilo hasch på en resa från Afrika, det bara råkade hamna i hennes väska....) Domen var en sorglig historia som inte ens jag, som ägnat avsevärd tid åt att läsa domar och arbeta med juridik, begrep mig på. Det verkade som om nämndemännen inte lyssnat på vad som sagts i rätten, som om dom suttit och tänkt på annat. Domen innehöll rena sakfel om vad som avhandlats i rättssalen (t ex om hur mycket alkohol svaranden druckit under kvällen). Dessutom tror rätten mer på den svarande än på käranden och hennes vittne. I det här fallet var käranden en 17-årig tjej som var otroligt stark och sammanhängande i rätten. Med familj och vänner närvarande i rummet. Men det verkar snarare ha legat henne i fatet. Att läsa denna dom från en rättegång där jag själv närvarat gav min tro på rättssystemet en ordentlig törn. Inte för att jag inte var tveksam innan, men jag hade nog ändå trott att nämndemännen i allafall skulle lyssna på vad som sas i rätten.
Nu har alltså denna domstol kommit fram till att om två män ligger med en kvinna som är apfull, och kvinnan skriker, gråter och säger nej, så kan man inte automatiskt dra slutsaten att hon inte vill ha sex med dem. När en av männen kör upp en fjärrkontroll till TV:n i den 19-åriga flickans anal och hon skriker och gråter kanske hon i själva verket uttrycker njutning och medgivande. Så resonerar nämndemännen i Stockholms Tingsrätt när dom kommer fram till att det inte kan bevisas att männen förstod att tjejen inte vill ha sex med dem.
Om jag hade varit man hade jag förmodligen placerat mig utanför rådhuset i Stockholm i sovsäck och hungerstrejkat i frustration och ilska över den manssyn som tingsrätten uttrycker i sin dom. Dom säger ju att män är djur. Ja, lika djuriska som de andhannar jag sett gängvåldta andhonor och nästan dränka dem på kuppen. Andhannarna kan ju inte veta om honan vill eller ej. Hon flyger sig trött när de jagar henne, men det är förmodligen bara en del av parningsriten. (Ser fram emot att alla de män som varit så arga på Valerie Solanas och Ireen von Wachenfeldt nu kommer att protestera lika högljutt och ilsket mot Stockholms Tingsrätt.)
*väntar med spänning på mansupproret*
änglavakt, dalavår och franska och svenska sexister
Och inspirerad blir man ju av familjen Sunna som lämnat storstan för det vackra Dalarna. Vilket lugn!
Väl hemma igen kollar jag tidningar, bloggar och fixar det sista med protokollet. Surfar in hos "Ander-organet" som min farbror föraktfullt kallar den mycket borgerliga Nya Wermlands-Tidningen (NWT), och inser plötsligt att jag förmodligen hade änglavakt när jag blev påkörd på cykeln härom veckan. Bilder som denna borde vara en varning för alla bilister att ta det lugnt. Ändå kan man i "Ander-organets" konkurrent Värmlands Folkblad läsa att Värmlandspolisen förra veckan tog 320 fartsyndare, 29 misstänkta rattfyllerister och 27 trafikanter som saknade körkort. Det kanske ligger något i det där som mina skånska vänner sa när dom färdades genom Värmland med mig och min väninna bakom ratten, att hastighetsskyltarna i Värmland uppfattas som rekomendationer...
Och i Frankrike verkar både de som röstat på Sarkozy och de som inte röstat på Royal sett till att få en riktig skitpresident.
"Majoriteten av fransmän vill inte ha en sympatisk statschef. De längtar efter en stark man som upprätthåller lag och disciplin, ger skattemiljarder åt de redan mätta, rensar upp bland papperslösa invandrare och håller turken utanför EU."
Skriver Olle Svenning i Aftonbladet. Ségolène Royal är kanske inte en optimal kandidat men nog hade det varit bättre? "Lag och ordning och auktoritet, likvidera 1968!" Sådana slagord borde väl fått varenda vänstermänniska att rösta för att slippa Sarkozy? Det är mycket man inte begriper... Och det är klart, i Sverige har vi ju våra egna sexistiska och rasistiska alternativ att kämpa mot. Det är därför Feministiskt initiativ kommer att bedriva folkbildning mot rasism.
"Feminismen är rasismens absoluta motsats. Där Sverigedemokraterna underblåser människors rädsla och fördomar argumenterar vi med fakta och kräver ett utplånande av vi-och-dom-tänkandet. När Sverigedemokraterna förenklar med syndabockstänkande komplicerar vi med helhetssyn baserad på anti-diskriminering utifrån universella mänskliga rättigheter" säger Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ, i ett pressmeddelande idag.
Varför är Sveriges regering så tysta om förtrycket i Moldavien?
"Sverige måste våga stå för demokratiska värden
Den amerikanska senaten har kommit längre än vår egen svenska riksdag i insikten om behovet att skydda alla medborgare och är nu beredda att rösta igenom ett lagförslag som inkluderar även homo,- bi,- och transpersoner samt kön i hatbrottslagstiftningen.
När nu George Bush säger att han kommer att lägga sitt veto mot en sådan utvidgning borde Sveriges regering snabbt agera och uttala sitt stöd för de demokratiska krafterna i den amerikanska senaten och dessutom initiera en förändring av vår egen hatbrottslagstiftning.
Feministiskt initiativ har redan ställt kravet om en mer demokratisk lagstiftning som även skyddar medborgare som avviker från normer av kvinnligt och manligt. Inget av våra riksdagspartier har lyft frågan att Sverige inte skyddar alla sina medborgare mot våld inom ramen för hatbrott. Vackra ord om allas rätt till lika värde klingar illa när inga initiativ tas.
- Jag förväntade mig även ett kraftfullt uttalande från regeringen om Moldaviens förtryck av homosexuella, men regeringen har varit tyst konstaterar Feministiskt initiativs talesperson Stina Sundberg.
Skottlands val
När jag studerade nationalism vid universitetet i Edinburgh vid sekelskiftet fick jag i uppdrag att vid en tutorial diskutera ämnet 'nationalism - good or bad'. Jag kom fram till att nationalism alltid är dåligt, då det förutsätter ett uteslutande av andra. En inte alltför solklar slutsats i Skottland.
Det är något med den skotska nationalismen som får den att skilja sig från t ex den som Sverigedemokraterna representerar. Inte i särskiljandet mellan vi och dom (skottar - engelsmän, svenskar - alla andra utom möjligen tyskar och amerikaner), utan i själva orsaken till varför man bedriver en nationalistisk politik. I skottarnas fall handlar det delvis om att man inte glömt vilka ockupanterna och erövrarna var. I Sverigedemokraternas fall var det deras omhuldade "svenskar" som var ockupanterna och erövrarna.
Därmed inte sagt att nationalismen i Skottland är enbart bra för regionen.
Skottarna tycks dock anse det, åtminstone så att SNP, Scottish National Party, får mest mandat i parlamentet. Men kravet på självständighet från London är det inte bara SNP som drivit. Redan 1999 fick Skottland sin "devolution" med eget parlament, då lett av salig Donald Dewar (labour). Som syns avbiladad på klippet från The Times ovan. Det är från 2000 när Dewar drabbats av hjärtproblem och driver med skottarnas faiblesse för friterade sötsaker, som t ex mars-bitar som friteras. I Edinburgh kan du t o m få friterad pizza eller friterad varmkorv om du vill. Så toppar också Skottland den brittiska hjärtproblems-statistiken. (Dewar avled senare av komplikationer av sin medicinering, i hjärnblödning, alldeles för tidigt.)
Jag tror inte det var så SNP:s Alex Salmond ville att det skulle gå för sin politiske motståndare, men icke desto mindre, sju år senare tar han över parlamentet. Återstår att se vad det kommer innebära för Skottland. Och för den skottskbördige brittiske premiärministerkandidaten, Gordon Brown.
min pappa och jag
(I badkaret på Gruvlyckan, 1968)
Har sträckläst Åsa Linderborgs bok Mig äger ingen (Atlas). Vet inte när jag grät så över en bok senast, fullkomligt hulkat har jag gjort. Grät mig till sömns igår, över Åsas pappa. Och min egen.
Min uppväxt skiljer sig förvisso från Åsa Linderborgs, mamma flyttade med mig när jag närmade mig två årsåldern, för att något år senare flytta tillbaka till pappa igen, i lägenheten på Gruvgången i Karlstad. Så jag växte upp med båda mina föräldrar i samma hem. Ingen av dem drack, åtminstone inte mer än att de delade på en flaska Dâo på fredagskvällen.
Men åh, så jag känner igen min egen far, svetsaren och metallarbetaren Åke Gunnar Emanuel Johansson, hedersmedlem i Svenska Metallindustriarbetarförbundet, i Åsa Linderborgs skildring av pappa Leif Andersson, härdarmästare vid Metallverken i Västerås. Eller Mentalvärken som Leif Andersson brukade kalla sin arbetsplats. Hur han cyklade, alltid, året runt, till jobbet på Karlstad Mekaniska Verkstad (KMW, sedermera KAMFAB). När jag läser Åsa Linderborgs bok kan jag känna lukten av min fars jobboverall.
Hur han dog, i lungcancer, utan att ha rökt. Ett halvår efter pensionsdagen. Över 50 år i en metallverkstad tog på kroppen.
Men jag ser också min farmor, hemmafrun, framför mig. Och farfar, spjuvern. Han som for till Alaska som 17-åring och grävde guld men kom hem igen, fylld av skrönor. Han som åkte på AK-arbete till Småland och blev kär i kokerskan, gjorde henne med barn (pappa). Och blev kvar hemma i Sverige, medlem i Amerikaordern i Björneborg. Han cyklade också. Pappa brukade, i den ålder Åsa Linderborg var när hennes mamma flyttade, traska längs vägen mot Järnverket för att möta sin far efter jobbet. "Nämen, är det du som kommer!" sa alltid farfar. Och pappa fick åka med honom hem på cykelns pakethållare.
Liksom Åsa på sin pappas, eller jag på min. Pappa och jag.
Dessa metallarbetare som gett sina unga friska liv åt svensk industri. Och sen kom den där "jävla förbannade trepartiregeringen"! Ibland känns det skönt att pappa inte behöver vara med nu.
För ännu en hänförd recension.
scandic viker sig för den kristna fundamentalismen
Men det är ju fullt möjligt att, som Göran Skytte uppmanat alla troende kristna, att välja en annan hotellkedja än Scandic/Hilton. T ex Best Western som inte längre erbjuder porrfilm.
Tänker ni ändra er om porrfilm också?
- Det här är en samhällsfråga där både du och jag och många andra i ett demokratiskt samhälle har accepterat att det här är någonting som finns. Vi välkomnar den här debatten, men ser den inte som en hotellfråga, svarar Jan Peter Bergkvist, hållbarhetsdirektör på Scandic.
Som sagt, det var min sista bokning på Scandic!
vår på torpet
I helgen som gick har maken och jag utvecklat våra sidor som inredningssnickare och vägbyggare. En säng har snickrats ihop så att vi nu kan vräka oss på 140 cm i stället för 105 som tidigare. Helt ihopsnickrat efter modell som fanns i huvudet på maken, med design och finish av undertecknad. Vägen är inte längre två djupa hjulspår utan har förvandlats till vad som i Mongoliet skulle benämnas highway nämligen en jämn fin väg av grus och gräs.
Fåglarna har också återvänt och vår vän den svartvite flugsnapparen är på plats med sin partner för att installera sig i någon av holkarna. Får se om det blir samma som förra året. Herr och fru Sädesärla (eller hade jag rätt när jag trodde det var två hannar som slagit sig ihop?) har också inspekterat omgivningarna. För att inte tala om den högljudde talgoxen.
På lördagen petade jag ner rotknölar till alla mina tänkta perenner. Det gick bra. Bortsett från att något djur under natten till söndagen irriterat sig på trädgårdsirisen och nävan och helt sonika grävt upp dem och slängt dem åt sidan. Grävde envist ner dem igen och vi får se om drygt en vecka om vi vann kampen om att perennknölar skall vara i jorden, inte ovanför.
Tanken att åka in till Molkom och titta på valborgsbrasan lade vi ner, och lika bra var kanske det med tanke på de vettvillingar som körde runt på gatorna där den kvällen. Svårt att tänka sig hur sorgen så plötsligt kan slå till i ett samhälle som på dagen var så soligt, där vi satt och åt glass utanför Konsum.
att köpa en pudel
Undrar varför kvinnan inte blev misstänksam när djuret i fråga sa bäääää i stället för voff? Och har pudlar klövar?
Gaylobbyn infiltrerar bp!
Tycker nog ändå att oljeindustrin har värre saker att hantera, och ifrågasättas för, än om koncernchefen gillar män.
hyckleri!
almega och verklighetsuppfattningen
I regeringens vårbudget berättas rakt på sak att 75% av dem med högst inkomster är män. Att då gå ut och kalla en höjning av lägstlönerna till 14 000 kr för "extremt" känns lite magstarkt.
knölar
Äntligen långhelg igen! Och blommor som de ovanstående skall snart prunka i vår trädgård. Om rotknölarna överlevt den veckas väntan som dom fått genomlida innan dom kommer i jorden, förstås. *håller tummarna*
Läste en bra krönika i tidningen Lön&Jobb häromdagen, där journalisten i fråga oroade sig för att blir beroende av frö och lökar. Förstår preciiis vad hon menar. Jag är dessutom beroende av rotknölar.
heja polarn och pyret!
så lätt hänt
Kan konstatera att Åhléns strumpbyxor är rätt bra ändå, de höll nämligen till skillnad från kavajen.
Grämer mig mest över kavajen som inte går att få tag på igen. (Köpt på det nedlagda Debenhams för ett år sedan.)
Kan också konstatera att jag hade änglavakt som den thailändska läkaren på akuten sa. För övrigt verkar ortopedakuten har jobbat med blandningen män-kvinnor, massa manliga sjuksyrror och kvinnliga läkare. Och hur lätt är det inte att klippa en cyklist, häromdagen var det jag som höll på att meja ner en far och tonårsson som kom på cykelvägen, när jag liksom denna bilist, hade mer koll på biltrafiken än på vad som händer på cykelbanan.
Och hjälmen hade jag lånat ut till den mer vårdslöse maken. Som ju förvisso råkade ut för exakt samma sak för ett par månader sedan, fast nere vid Brommaplan. Farligt liv som cyklist här i Bromma!
look who's talking
En arm sträcker sig plötsligt girigt efter den polska spriten. Väl igenkänningsbar med klocka och ring. En annan hand, med karakteristiskt långa fina fingar, tycks sträcka sig efter den första, som om någon vill säga: - Hallå där! Jag vill också ha!
Törstiga? Vi? C'est pas possible!
per bill och dom fem flaskorna
Och med tanke på hur uthängd Anna Sjödin blivit, varför förteg media att Per Bill hade fem halvfulla flaskor alkohol i barnvagnen när han greps av vakten? Altstadt har svaret:
"Men medielogiken är rationell såtillvida att den borgerliga medieövermakten framgångsrikt skyddar borgerliga politiker och främjar borgerlig politik. Det är därför borgerliga omoraliska och/eller brottsliga politiker behandlas varsamt. Och därför skandaliserades Anna Sjödin så långt man bara kunde tänja historien. Mediedomstolen friar och fäller, men inte godtyckligt. För den är också en politisk domstol, med borgerlig övervikt. Det är ett allvarligt demokratiskt problem."