Skottlands val
När jag studerade nationalism vid universitetet i Edinburgh vid sekelskiftet fick jag i uppdrag att vid en tutorial diskutera ämnet 'nationalism - good or bad'. Jag kom fram till att nationalism alltid är dåligt, då det förutsätter ett uteslutande av andra. En inte alltför solklar slutsats i Skottland.
Det är något med den skotska nationalismen som får den att skilja sig från t ex den som Sverigedemokraterna representerar. Inte i särskiljandet mellan vi och dom (skottar - engelsmän, svenskar - alla andra utom möjligen tyskar och amerikaner), utan i själva orsaken till varför man bedriver en nationalistisk politik. I skottarnas fall handlar det delvis om att man inte glömt vilka ockupanterna och erövrarna var. I Sverigedemokraternas fall var det deras omhuldade "svenskar" som var ockupanterna och erövrarna.
Därmed inte sagt att nationalismen i Skottland är enbart bra för regionen.
Skottarna tycks dock anse det, åtminstone så att SNP, Scottish National Party, får mest mandat i parlamentet. Men kravet på självständighet från London är det inte bara SNP som drivit. Redan 1999 fick Skottland sin "devolution" med eget parlament, då lett av salig Donald Dewar (labour). Som syns avbiladad på klippet från The Times ovan. Det är från 2000 när Dewar drabbats av hjärtproblem och driver med skottarnas faiblesse för friterade sötsaker, som t ex mars-bitar som friteras. I Edinburgh kan du t o m få friterad pizza eller friterad varmkorv om du vill. Så toppar också Skottland den brittiska hjärtproblems-statistiken. (Dewar avled senare av komplikationer av sin medicinering, i hjärnblödning, alldeles för tidigt.)
Jag tror inte det var så SNP:s Alex Salmond ville att det skulle gå för sin politiske motståndare, men icke desto mindre, sju år senare tar han över parlamentet. Återstår att se vad det kommer innebära för Skottland. Och för den skottskbördige brittiske premiärministerkandidaten, Gordon Brown.
Kommentarer
Trackback
