Dramatik
Har äntligen börjat sova ordentligt efter
operationen. Om en vecka blir jag dessutom av med mina s k staples, d v s häftklammrar som man stansat in i min kropp. Det kommer avsevärt att förbättra min sovställning!
Igår såg den lille mannen och jag på film. Drama av Steven Spielberg, München. Man hade iofs kunnat vänta sig en väldigt ensidig skildring av konflikten mellan de ockuperade och de ockuperande. Men för att vara en amerikansk film var den ovanligt nyanserad. Attentatet mot de israeliska oympierna vid München-OS 1972 skildrades löpande i filmen. Men vad är det med amerikanska filmmakare som gör att dom tror att tittarna är idioter? Beror det på att de amerikanska tittarna är det? Man kan undra. När filmen rör sig mellan Rom, Paris, Aten, London, Beirut osv så skildras dessa platser med en övertydlighet värdig Judith Krantz (ni vet hon med Mistrals Dotter). I Paris handlar man vitlök med Eifeltornet som fond, om man inte åker ut på landsbygden och lagar mat och äter längs långbord i trädgården på det pittoreska lantgodset, i Rom vajar italienska flaggan från en huskropp, i London regnar det och i Aten är hotellägaren som tagen från ett paket med grekisk youghurt.
Och yrkesmördar-kvintetten (utsända av israeliska Mossad att mörda ledarna för Svarta September) är ett gäng klåpare och softisar som känner skuld och skam, inte använder handskar och låter vittnen leva. Mördare med samvete. Snälla killar egentligen, dom är ju judar.
Samtidigt visar filmen med önskvärd tydlighet att israeliska underrättelsetjänsten var beredda att lägga hur mycket pengar som helst på att leta upp och avrätta dem man ansåg ligga bakom attentatet vid OS. Och att de hade de pengarna.
Men, det som hade kunnat bli en riktigt bra rulle med bra skådespelare och en intressant story blev snarare till en reklamfilm för turismen i ovan nämnda länder, London undantaget. Samtidigt som den som gillar filmer där kroppar sprängs och skjuts i smulor lär ha gillat filmen. Plus att man blev rätt hungrig av allt frosseri i matlagning som löpte genom hela filmen. En passionerad kock kan ju aldrig vara riktigt ond, eller hur? Jamie Oliver möter Peter Mayle (Ett år i Provence) inramade av k-pisteld och bombexplosioner.
Nej, Steven Speilberg är ingen Ridley Scott.
Nu blir det nog en soft dag i vår nya fina stora Mio-soffa, har ju en del TV-program att ta igen som den snälle lille mannen bandat.
Konvalesens, kanel och lutfisk
Sitter just nu och funderar över vad jag kan komma att behöva ha med mig på min resa till Sveriges Jerusalem i morgon. I måndags utsattes jag för en lapraskopisk operation vilket ju var en upplevelse. På tre dygn lyckades läkarna och sköterskorna både operera, smärtstilla och få mig i tillräckligt gott skick för att jag själv skulle kunna ta min väska, promenera ner till apoteket och sedan ta en taxi hem vid lunchtid i torsdags. Sen kom den lille mannen hem och det bidrar såklart till ett snabbare tillfrisknande.
Eftersom läkarna ordinerat vila och vistelse utomhus/i upprätt ställning (för lungornas skull) tillbringade vi gårdagens eftermiddag i Kista Centrum shoppande efter julklappar och ätande förmodligen en av de godaste tom kah gai jag någonsin smakat, med undantag för Lindas såklart! Sawadee i Kista Galleria slår sina systrar inne i stan med hästlängder. Mums!
Idag har jag sorterat kryddor och förundrats över hur man kan ha fyra burkar kanel och ändå ständigt tro att just denna krydda saknas hemma. Nu har jag rensat ut och slängt kryddor med utgångsdatum så långt tillbaka som i förra seklet. Den lille mannen håller på att rensa lite i källaren så att vi skall få in alla miljonerna flyttkartonger där. Sist gav vi bort dem men kom nu på att de är rätt dyra att köpa in, så nu kommer snålvargarna att spara dem.
Sitter för övrigt och dreglar och är vansinnigt sugen på lutfisk. Skall inhandla detta för intag på julafton. Det blir en alternativ julmiddag i år med bara det godaste vilket lär bli just lutfisk, Janssons, rödbetsallad. Och sill och lax förstås.
En lugn skön jul och nyår skall det bli medan vi vilar upp oss inför vad som förmodligen kommer bli än ännu mer hektisk vår än den höst vi nu lämnar bakom oss. 1 januari börjar jag jobba i Unionen! (www.unionen.se)
Vällingby, Karlstad och andra metropoler
- Det är första gången vi är här på 40 år, det har förändrats, sa en man nere på Vällingby Torg idag.
- Aldrig i livet att jag skulle flytta ut dit igen, säger min kollega Klas, uppväxt i Hässelby.
Själv har jag ju bott på lite olika platser men mestadels i Bromma sedan jag flyttade från Karlstad som 19-åring. Det innebär att jag snart bott längre utanför Värmland än inom. Ändå säger jag att jag åker hem till Värmland. Och detta jubileum firar jag med att jobba på Unionens (www.unionen.se) kontor i Karlstad i vår. Skall bli kul, för även Karlstad har förändrats de senaste 20 åren.
Men faktum är att sedan Vällingby Centrum renoverats och om vi räknar med det gigantiska modevaruhus som skall öppna i mars så kommer detta geografiskt sett lilla centrum ha ett utbud större än Karlstads stadskärna. Allt man behöver på en högst begränsad yta. Från Systemet till Clas Ohlson, från matgalleria i Vällingehus till thaigatukök utanför porten. Och med hyfsat stor biograf, gamla snygga Fontänen (se bilden). Det enda som saknas är väl lite fler restauranger med utskänkningstillstånd.
På 20 minuter är jag inne vid jobbet mitt i stan. På en kvart tar jag mig ner till Mälaren med badstrand och promenadstråk. För hundra spänn kan jag ta mig hem med taxi efter en whiskykväll hos Terez med familj. (Där äldsta dottern, tillika min guddotter, faktiskt är rätt lik Amanda Jensen, på fler sätt.) På ett par minuter är jag ute på E18 mot Värmland.
För att inte prata om min härliga 50-talslägenhet med marmorfönsterbrädor, gasspis och massor av fiffiga skåp och lådor. (Skall bara få ner alla prylar i dem så jag slipper flyttkartongerna...)
Det enda som blir lidande av att bo såhär är väl möjligen pengakontot... På de 20 minuter som jag idag väntade på att urmakarn skulle byta batteri i mitt armbandsur så hann jag bränna över femhundra spänn på tofflor till mig själv och julklappar till den lille mannen. Sedan var jag tvungnen att ringa honom och tala om det så han inte glömmer köpa julklappar till mig. Han i sin tur befann sig på jönköpenskapens mecka, A6 där han stod och funderade över om hans fru skulle bli glad om hon fick ett niotillhållarlås i julklapp.
Nu blir det soft lördag i sängen med tidningen och senare flyttar jag väl över till soffan för att ta del av TV-utbudet vad nu det kan bjuda på.
Girlpower i Globen
Från att ha varit ett program där brudarna blev utröstade på löpande band så slutade Idol 2008 med två stjärnor på finalscenen i Globen, där det skiljde 1,3 procent av slutrösterna mellan de två. Jag som aldrig egentligen förstått det stora med Idol men som ändå tittat, röstade till slut på Amanda Jensen. Trots att Marie Picasso förmodligen är den som har mest nytta av att vinna Idol, och jag unnar henne det med den pipan. Men Amanda har något annat. Hon är faktiskt en artist som jag vill höra mer av. Och då inte i en sunkig vinnarlåt utan med sina egna val.
Så, ge tjejen ett skivkontrakt och jag lovar att köpa bums!
Samma talibaner här som där
Det jag läser får mig att fundera över vem den här Hesekiel var egentligen. Och den som finner hon söker. På bibeln.se hittar jag snubben i fråga. Som visar sig vara en frispråkig kille, med viss dragning till ungflicksbröst. Man kan ju riktigt förstå hur Hesekiel måste ha varit upphetsad när han skrev...
Hes 23:1 | Ohola och Oholiva, två otrogna systrar |
Hes 23:2 | Människa! Det var en gång två kvinnor, döttrar till samma mor. |
Hes 23:3 | Redan som unga horade de i Egypten, där smekte och kramade man deras ungflicksbröst. |
Hes 23:4 | Den äldre hette Ohola och den yngre Oholiva. De blev mina, och de födde söner och döttrar. - Namnet Ohola står för Samaria och Oholiva för Jerusalem. |
Hes 23:5 | Oholas otrohet med Assyrien |
Hes 23:6 | klädda i purpur. Det var ståthållare och styresmän. Alla var de ståtliga unga män. Det var ryttare på sina hästar. |
Hes 23:7 | Hon bjöd ut sina horkonster åt dem. Alla var de Assyriens yppersta söner. Hon brann av begär efter dem och orenade sig med alla deras gudabilder. |
Hes 23:8 | Hon fortsatte med horandet som hon hade börjat med i Egypten, där männen låg med henne när hon var ung, kramade hennes ungflicksbröst och lystet horade med henne. |
Hes 23:9 | Därför prisgav jag henne åt hennes älskare, assyrierna, som hon brann av begär efter. |
Hes 23:10 | De blottade hennes sköte, de tog hennes söner och döttrar och dödade henne med svärd. Hon blev ökänd bland kvinnor. Så verkställdes domen över henne. |
Hes 23:11 | Oholivas otrohet med Babylonien och Egypten |
Hes 23:12 | Hon brann av begär efter assyrierna. Det var ståthållare och styresmän. Det var krigare klädda i praktfulla kläder. Det var ryttare på sina hästar. Alla var de ståtliga unga män. |
Hes 23:13 | Jag såg hur hon orenade sig. Båda betedde sig likadant, |
Hes 23:14 | men Oholiva gick längre i sitt horande. Hon såg väggristningar av män, bilder i lysande rött som föreställde kaldeer |
Hes 23:15 | med gördel om höfterna och turban med fladdrande band. De såg ut som vagnskämpar och liknade de babylonier som hör hemma i Kaldeen. |
Hes 23:16 | När hon såg på dem upptändes hon av begär efter dem och sände bud till dem i Kaldeen. |
Hes 23:17 | Och babylonierna kom till hennes kärleksläger och orenade henne med sitt horande. Men när hon orenat sig med dem vände hon sig från dem. |
Hes 23:18 | Eftersom hon blottade sitt sköte och öppet horade med dem vände jag mig från henne, liksom jag förut vänt mig från hennes syster. |
Hes 23:19 | Men hon horade mer och mer. Hon mindes sin ungdom när hon horade i Egypten, |
Hes 23:20 | och hon upptändes av begär efter vällustingarna där med kön som åsnor och säd som hingstar. |
Hes 23:21 | Du längtade tillbaka till din otuktiga ungdom, då männen i Egypten kramade och smekte dina ungflicksbröst. |
Hes 23:22 | Därför, Oholiva, säger Herren Gud, skall jag hetsa mot dig de älskare du har haft och sedan vänt dig från. Jag skall driva dem mot dig från alla håll. |
Hes 23:23 | Det är babylonier och kaldeer, pekodeer, shoeer, koeer och dessutom alla assyrierna, stiliga unga män, ståthållare och styresmän, vagnskämpar och krigare, allesammans till häst. |
Hes 23:24 | Med rullande vagnar i mängd och med ett uppbåd av folk skall de komma mot dig. Rustade med långsköld och rundsköld och hjälm skall de anfalla dig från alla håll. Åt dem skall jag överlåta rätten att döma, och efter sina egna lagar skall de döma dig. |
Hes 23:25 | Jag skall låta min svartsjuka drabba dig. När de i vrede gör upp med dig skall de skära näsan och öronen av dig. De som är kvar hos dig skall falla för svärdet, och dina söner och döttrar skall tas till fånga. De som är kvar hos dig skall förtäras av eld. |
Hes 23:26 | Man skall slita av dig kläderna och ta dina praktfulla smycken. |
Hes 23:27 | Jag skall göra slut på den otukt och det horande som du började med i Egypten. Dit skall du inte snegla mer. Egypten skall du inte längre minnas. |
Hes 23:28 | Så säger Herren Gud: Jag skall prisge dig åt dem du avskyr, åt dem du har vänt dig från. |
Hes 23:29 | I avsky skall de göra upp med dig. De skall ta allt vad du äger och har, tills du ligger där alldeles naken, med ditt horiska sköte blottat och ditt otuktiga horande avslöjat. |
Hes 23:30 | Detta skall drabba dig för att du sprang efter andra folk och horade med dem och orenade dig med deras gudabilder. |
Hes 23:31 | Du har gått i din systers fotspår. Därför skall jag sätta hennes bägare i din hand. |
Hes 23:32 | Så säger Herren Gud: |
Hes 23:33 | Du skall bli drucken |
Hes 23:34 | Du skall dricka den i botten, |
Hes 23:35 | Så säger Herren Gud: Du glömde bort mig och vände mig ryggen. Nu får du bära följderna av din otukt och ditt horande. |
Hes 23:36 | Oholas och Oholivas brott och straff |
Hes 23:37 | De har brutit äktenskapet med mig, och de har blod på händerna. De har bedragit mig med sina avgudar och till och med offrat barnen de fött mig som mat åt dem. |
Hes 23:38 | Dessutom gjorde de detta mot mig: De orenade min helgedom och vanhelgade mina sabbater. |
Hes 23:39 | Efter att ha slaktat sina barn åt avgudarna steg de samma dag in i min helgedom och vanhelgade den. Så betedde de sig i mitt tempel. |
Hes 23:40 | De skickade även budbärare till män i fjärran länder, som kom när de blev kallade. För deras skull tvättade du dig och sminkade dina ögon och prydde dig med smycken. |
Hes 23:41 | Du satte dig på en bädd som du gjort redo. Framför den stod ett dukat bord, där du hade ställt fram min rökelse och min olja. |
Hes 23:42 | Det glammades sorglöst därinne. Förutom en mängd andra fanns där män som hämtats dit från öknen. De satte armband om systrarnas handleder och praktfulla kronor på deras huvuden. |
Hes 23:43 | Jag sade om denna kvinna, härjad av sitt horiska leverne: Nu horar de med henne och hon ... |
Hes 23:44 | Och de låg med henne som man ligger med en hora. Så låg de med Ohola och Oholiva, dessa otuktiga kvinnor. |
Hes 23:45 | Men rättfärdiga män skall döma dem som man dömer äktenskapsbryterskor och mörderskor. Ty de har brutit äktenskapet med mig, och de har blod på händerna. |
Hes 23:46 | Så säger Herren Gud: Båda upp en skara mot dem och utlämna dem åt skräck och plundring. |
Hes 23:47 | Skaran skall stena dem och stympa dem med sina svärd, döda deras söner och döttrar och bränna ner deras hus. |
Hes 23:48 | Jag skall göra slut på otukten i landet. Alla kvinnor skall ta varning, så att de inte lever lika otuktigt som ni. |
Hes 23:49 | Ni skall få plikta för er otukt och bära följderna av att ni har syndat med era avgudar. Då skall ni inse att jag är Herren Gud. |
Särskilt detta med att stening, stympning, gruppvåldtäkt osv skall tas till för att varna andra kvinnor från att drömma om män med lemmar som åsnor och säd som hästar stämmer ju rätt bra överens med den kvinnosyn jag bloggade om igår.
"Då skall ni inse att jag är Herren Gud."
Jovisst är det skönt att ha någon att skylla sina mordiska lustar på?
Källor:
http://irrbloss.blogspot.com/2007/11/tvngsanslutning-kanske-aldrig-var-en.html
http://www.bibeln.se/
it's a man's world?
I Aftonbladet kan man idag läsa om den saudiska gifta kvinna, 18 år, som blev kidnappad av sju män och våldtagen två gånger om. På grund av att hon anmälde dessa fjorton (!) samlag har hon nu dömts till sex månaders fängelse och 200 piskrapp. Hennes brott tycks vara att hon låtit sig skjutsas i en bil av en jämnårig man. (Även denne blev våldtagen av männen.)
Våldtktsmännen, fyra av dem, dömdes till mellan 2-11 år för kidnappning. Någon våldtäkt har de tydligen inte begått. Nä, justitieministeriet skriver på sin hemsida att kvinnan får skylla sig själv.
Charmerande.
Detta är extremsidan av en maktordning där kvinnor får bära skulden för mäns låga impulskontroll. Även i Saudiarabien betraktas män som några som inte kan behärska sig och verkligen se till att man har samtycke, utan i stället förleds att förgripa sig på kvinnor som lockat dem till dessa handlingar. I ena änden svenska tingsrätter, i den andra saudiska. Men problemet är det samma, synen på mannen som okontrollerbar.
Det borde få män att ge sig ut på gatan och protestera.
Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1376534.ab
veckans filmtips
American Gangster av Ridley Scott med Denzel Washington och Russell Crowe i huvudrollerna. Lysande scenografi och kostym. Lysande foto. Lysande skådespel. Trovärdig story (baseras på en sann historia som det brukar heta.)
När Washingtons och Crowes figurer väl möts i filmen ångar det om dem. Snygg scen.
Extra plus för musiken, särskilt underbara Across 110th Street, som vi inte hört på film sen Jackie Brown.
En helkvälls-rulle.
potter murder mysteries
Underhållande!
någon annan än Sabuni
http://www.expressen.se/ledare/1.928190/071116-problemet-med-sabumi
Har ju varit borta en del på sistone men lyckades få syn på denna länk på en annan blogg. Sabuni inte bara blundar för att det i de allra flesta fallen är män som slår (kvinnor och barn), hon gör dessutom andras arbete till sitt genom att presentera tidigare presenterade material som någon hennes eget departement kommit med. Ett departement där det väl snart bara finns små Sabuni-kloner kvar...
Nä, om man menar allvar med att skapa jämställdhet så är det dags att byta ut anitfeministen Sabuni mot någon som både ser och erkänner att män som grupp har privilegier som undanhålls kvinnor som grupp. Till och med finansministern har ju fattat detta och fan vet om han inte är den förste på den posten att ha kopplat sambanden? Att ett parti som Folkpartiet, dom som drev fram pappaledighet och som hållt jämställdheten högt (det är ju trots allt en mänsklig rättighet att bli behandlad som individ inte utifrån sitt kön), att dom håller sig med en jämställdhetsminister som bara ser könsmaktsordningar bland invandrade familjer och som tror att hon hamnat i det enda land i världen där jämställdhet råder fullt ut, det är underligt. Eller bara tragiskt.
Betraktelser
Hur alla tycker att två systrar är sååå lika bara för att dom vet att dom är syskon. Annars hade dom aldrig lagt märke till det. ;)
Att det är väldigt lätt att köra från Bromsten till baksidan av Vällingby, där vi bor. Bara rakt fram och vänster hela vägen hem i princip.
Att jakt efter makt ibland slutar med att man biter sig själv i svansen och får sticka den senare mellan benen...
Hur glad man blir över att en gammal kollega tycker att man skall komma tillbaka.
Hur otroligt kul Linda tyckte det var när hennes kollega föll ner avsvimmad på vår konferens efter att ha blivit utsatt för den kemiska substansen C2H5OH med beteckningen Foot of Africa (bag-in-box). Ibland är skadeglädjen den enda sanna glädjen.
Att det kan vara så trevlig att dela rum! Som på skolresan i London typ!
Att jag är ett datageni som klarat av att installera både dator och bredband i nya lägenheten och därmed är åter online även på fritiden.
Att jag knappt haft någon fritid de senaste sex dagarna, om man inte skall räkna frotterande med gamla och nya kollegor i baren på Djurö eller på dansgolvet som fritid.
Att det kommer bli bra i Unionen. (www.unionen.se)
Segt på bloggen
Nya resvägar
Här kommer nya spårvägen dras. Och det är inte utan att det känns lite trist att man inte längre bor kvar i Ulsvunda (vid krysset). Spårvägen kan vara ett faktum redan 2011 och kommer innebära ett lyft för dem som bor i Ulvsunda, Sumpan och Mariehäll.
Nu fattas bara att någon kan komma och besluta att lägga ner Bromma Flygplats också, men det är väl en nåd att stilla bedja om.
män kör sämre
Men på Expressens forum gapar det vanliga gubbslemmet om att kvinnor inte borde få köra bil och att om en man kör ihjäl sig och sin familj i en vansinnig omkörning så är det säkert nån kvinna han just kört om på heldragen linje som orsakat det hela. Egentligen. För män i bil är ju felfria. Eller?
I vår lilla familj är det oftast jag som kör. Det är min bil och jag vill nog påstå att jag är en mer uppmärksam bilförare än den gamle raggarkungen (maken). (Bortsett från lite backningsincidenter då och då, men det har ju inget med helheten att göra, som säkert min gode vän Klas instämmer i ;).) Till detta kommer att jag kör snabbare, följer trafikens rytm mer och ofta är uthålligare. Jag har helt enkelt mer vana. De incidenter som inträffar är när makens tankar försvinner iväg på annat håll, då klarar han inte att hålla koncentrationen på bilkörningen.
Som den där gången i rondellen utanför Willys i Köping där han höll på att bränna rakt ut i rondellen och in i en husbil. För att dom pratade om Djingis Kahn på radion. Vilket fick till följd att hans fru skällde som en bandhund på honom ända till Örebro. (Kontrollbehov + rädsla = arg.) Han såg helt enkelt inte att det var en rondell där, trots att han kört där massor av gånger. Tankarna var ju i Mongoliet, inte i Köping.
Men han är en jävel på mörkerköring, för där finns ju inget distraherande som händer runt omkring, då kan han bara koncentrera sig på att köra. Och då kör han lugnt och säkert. Eller tidigt på måndagmorgnarna när han är utvilad och vi kör hem från Torpet.
Jag brukar också konstatera att medan jag ser medtrafikanter på vägarna ser han mottrafikanter. De enda gånger jag blir riktigt förbannad på andra bilförare är när män (alltid!!!) i alla åldrar kör upp i arslet på en när man ligger i omkörning i 130 på 110-väg, och inte sällan börjar dom blinka med helljuset. Inte är det heller ovanligt att män, med hela familjen i bilen, tränger sig förbi på heldragen linje mellan Örebro och Karlskoga, och man ändå hunnit ikapp dem vid första rödljuset i Karlskoga. Vad var det värt, de där sekunderna som de kom före, för snabbare fram kom dom ju inte.
Jag vågar påstå att de gånger någon gör en livsfarlig manöver i trafiken är det uteslutande män, inte sällan i en Audi, som ligger bakom. Och i mitt fall beror det alltså inte på att jag är en väglus.
Nej, lite kärlek i trafiken och nollvisionen skulle komma närmare.
det som göms vid flytt kommer fram vid nästa
När jag flyttade från Ulvsunda till Riksby försvann min Mina Vänner-bok. D v s den för vuxna, med vuxenpoäng i. Som jag letat! Nu när vi skall flytta vidare från Riksby till Vällingby så dyker den plötsligt upp ur en kartong i en bokhylla. Och jag inser att vi i denna bok i början av 2000-talet skrivit vad vi tror att vi kommer göra om fem år.
Hur kul som helst!
Jag själv har skrivit att jag arbetar centralt eller internationellt på facket och endera är singel eller särbo. Detta var våren 2001. Nu hösten 2007 kan jag konstatera att jag minsann är särbo igen. Men lyckligt gift, något som jag definitivt aldrig trott. Och jag jobbar både centralt och internationellt. På facket.
Dubbelhakorna består ännu, kontokortet är lika överansträngt som alltid och Lundgrens Lager är fortfarande en klar favorit. Men jag har nog glömt vad det var Hans-Göran och Linda gjorde på Mac Kinlay's som var pinsamt? Förmodligen var det samma kväll som jag missade att whiskyn saknades i min Irish...
Linda i sin tur, hon påstod i augusti 2001 att hon skulle bo i andrahandslägenhet, inte ha några barn men resa mer. Hon som är inne på sin andra bostadsrätt, bor med sin sambo och förvisso reser en hel del.
Anna, som då var singel och jobbade på Exportrådet, skrev att hon skulle bo i lägenhet med en trevlig kille och ha ett barn och tjäna massor. I dagsläget söker hon jobb men bor på Majorstuen i Oslo med trevlige Henrik och sin dotter-klon. Tips till Anna är annars att hon då ville jobba som arkeolog eller hotellägare.
Den yngre systern hade förhoppningen att ha tagit examen och fått ett jobb. Vilket hon ju har, snart i Unionen (www.unionen.se) Yrken hon då kunde tänka sig var annars ombudsman, ekonom eller riksbankschef.
Helena som då gillade reklamfilmen med Lotto-Åke tänkte bo i villa med sin blivande man och ha två döttrar som skulle heta Liv och Viola. Barnen heter Arvin och Samuel och den där villan den har dom svårt att hitta den rätta. Men det är köparnas marknad nu, hörrni!
Tror jag skall plocka med mig boken på min 40-årsfest. Kan ju alltid ge upphov till skratt, om inte annat. ;)
Och den där berättelsen om när Helena och jag blev haffade av FBI på JFK, eller när Helena berättade om a special kind of fish in a special kind of lake that comes and bites off your thing, den får vi ta nån annan gång...
roligt 2
Bärsärkastavgång - för den som hellre vill bränna kalorier än kyrkor.
(Tips: Carpe Diem i Aftonbladet, 10 november)
roligt 1
(Källa: Fredag hela veckan, 9 november)
Elsa med de glada ögonen och den smutsiga nosen
De med gott minne kommer ihåg Elsa, min mors och hennes mans hund. Den lilla valpen med långa ben som de adopterade nere i Thailand. Elsa har växt och blivit en snygg hundfröken. Om man kan prata om att hundar ser lyckliga ut och ler, så är det nog det hon gör på bilden till höger.
Vilket hon säkert har anledning till. I stället för det hårda liv som strandhundarna i Thailand lever, där varje dag är en kamp för överlevnad, inte bara för att hitta mat utan också för att försvara sig mot andra hundar, där har Elsa flyttat in i ett överflöd av kärlek. På bilen är hennes nos smutsig eftersom hon just grävt ner ett köttben för att ingen skall kunna ta det.
Den som säger att djur heller inte har något minne vet inte vad man pratar om. När min mor första gången kom hem från en långresa till Thailand bodde hennes katt, Miranda Johansson, kvar i huset i Karlstad tillsammans med min syster. Så glad och kelsjuk som katten var när hon fick syn på mamma har jag förmodligen aldrig sett henne. Oj! Du kom tillbaka! Som jag har saknat dig! Samma reaktion fick mamma och Göran när de nu kom tillbaka till Thailand efter sommarvistelsen i Sverige. Elsa var överlycklig. Och då hade hon ändå haft det bra hos deras vänner.
Nu har Elsa en trädgård som bara är hennes revir, med dammar och fåglar och massor av tropiska växter. Närmaste granne är en tjur och några höns. Och varken mat eller kärlek är det brist på. Vaccinerad och utan loppor. Ett rätt skönt liv för en strandhund.
den schenheliga högern - del II
"Det är svårt att hitta en motsvarighet till den magnitud som den här skandalen börjar få. Person efter person i statsministerns närhet avgår och vi har ändå kvar en känsla av att vi inte får reda på sanningen."
(31 augusti 2006. Fredrik Reinfeldt efter att Lars Danielsson avgått som statssekreterare.)
moderat-rap
Christian, snart f d moderat skriver i kommentarsfältet på Moderaternas kampanjblogg:
"Gode Gud, gör mig döv! Har PR-nissen Schlingmann drömt ihop detta tillsammans med Anna Book och en laddning rökheroin?"
Hahahaaaaahoooooo!
Lyssna och sjung med: http://kampanj.moderat.se/wp-content/uploads/2007/10/fanny-nya-vagar.mp3
"Det som har hänt förut
har ingen betydelse
Det enda som räknas nu
Är fortsatt förnyelse"
Nä, det är nästan så man tycker synd om Moderaterna.
ursäkta mig,
"- Jag är själv en gammal hängbralla, har åkt mycket skateboard och så. Det har jag varit sedan jag var 13 år. Det är en dresscode för mig - har man hängbralla så är man en skön människa och sköna människor ska skolan inte förbjuda." http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_542545.svd
Ursäkta, men brallor som hänger långt nere på låren och visar upp urtvättade sunkiga kallingar, är inte ett tecken på att vederbörande är en skön människa. Snarare en skör människa, som inte hittat sin vuxenidentitet ännu. Vid 27 års ålder...
Och att skolan sett sig föranledd att behöva skriva till föräldrarna för att 10-åriga tjejer har för djup urringning... Vad är det här? Är det mammor som själva kör med urringning och tycker att de är sköna människor av denna anledning, och att deras 10-åriga döttrar också skall visa att de är sköna människor? Ja, jag använder själv urringat, för att jag tycker det är snyggt, men jag skulle tamme fan inte låta min 10-åring göra det.
Nä, det är nästan så man börjar ropa på skoluniform...
