Hemska hemsökelser i hemmet
Vi har tillbringat helgen med att fira ut julen i Lammhult. Mycket trevligt som vanligt, i synnerhet då vännerna har sådana fantastiskt fina ungar. Som ju har sina fördelar beroende på ålder. 4-åringar är nästan bäst. (Förutom den alldeles särskilt specialla guddottern såklart.) Där svävar fantasierna och associationerna helt fritt i deras små huvuden och de mest dråpliga kommentarer kan komma ur deras munnar.
Här hade vi åtta små barn i åldrarna 9 månader till sju år. Två av dessa var pojkar, 3,5 och 4 år gamla. Till att börja med jagade 3-åringen 4-åringen med ett svärd genom huset och 4-åringen hade svårt att värja sig från denna attack och ville inte riktigt attackera tillbaka. Det är en vanligen glad, kärleksfull och kelen liten kille. Vi kan kalla honom Gunnar.
Under middagen övergick dock leken till något annat uppe på övervåningen och plötsligt kommer 3-åringen springande till sin far med stora ögon och rynkad panna med en glatt leende 4-åring i släptåg.
- Gunnar säger att det finns spöken under Gunnars mammas och pappas säng?
Gunnar replikerar med:
- Ja, och dom har såhär stora tänder! (Måttar en halvmeter med armarna.)
Gunnars skojfriske far som sitter intill kan inte låta bli att hålla med om att så är fallet.
- Men dom äter väl inte små barn?
Den lille är förtvivlad vilket står skrivet i hela ansiktet. Rynkan mellan ögonen blir allt djupre.
- Jo, men visst var det så Gunnar att du hade ett större syskon tidigare?
Frågar den skojfriske, inte helt så smidige, fadern.
Det är då vi inser att det Gunnar inte gjorde i svärdsleken har han nu fått revansch för, en blotta har uppenbarat sig hos vännen. Kvällen avlöpte sedan med att 3-åringen fastnade i vinkelvolten och inte fick spökena ur skallen, trots att vi försäkrade att dom bara kommer fram kl 12 och att vi då skulle binda dem så att jag kunde ta med dem och dumpa dem vid Brahehus när jag far tillbaka till Stockholm.
Naturligtvis eldades han på av sin halvåret äldre kompis. Slutklämmen är när dom två går förbi en stor brudkista inne i vardagsrummet. Gunnar pekar nonchalant på kistan och säger:
- Det finns en där inne också!
De små charmtrollen skildes dock åt som vänner, gjorde high five och 3-åringen bjöd storsint in Gunnar att gästa deras hem vid tillfälle. Risken är väl dock att Gunnar kommer att plantera ett antal spöken även i sin kamrats hem.
Vem sa att ungar är oskuldsfulla?
Här hade vi åtta små barn i åldrarna 9 månader till sju år. Två av dessa var pojkar, 3,5 och 4 år gamla. Till att börja med jagade 3-åringen 4-åringen med ett svärd genom huset och 4-åringen hade svårt att värja sig från denna attack och ville inte riktigt attackera tillbaka. Det är en vanligen glad, kärleksfull och kelen liten kille. Vi kan kalla honom Gunnar.
Under middagen övergick dock leken till något annat uppe på övervåningen och plötsligt kommer 3-åringen springande till sin far med stora ögon och rynkad panna med en glatt leende 4-åring i släptåg.
- Gunnar säger att det finns spöken under Gunnars mammas och pappas säng?
Gunnar replikerar med:
- Ja, och dom har såhär stora tänder! (Måttar en halvmeter med armarna.)
Gunnars skojfriske far som sitter intill kan inte låta bli att hålla med om att så är fallet.
- Men dom äter väl inte små barn?
Den lille är förtvivlad vilket står skrivet i hela ansiktet. Rynkan mellan ögonen blir allt djupre.
- Jo, men visst var det så Gunnar att du hade ett större syskon tidigare?
Frågar den skojfriske, inte helt så smidige, fadern.
Det är då vi inser att det Gunnar inte gjorde i svärdsleken har han nu fått revansch för, en blotta har uppenbarat sig hos vännen. Kvällen avlöpte sedan med att 3-åringen fastnade i vinkelvolten och inte fick spökena ur skallen, trots att vi försäkrade att dom bara kommer fram kl 12 och att vi då skulle binda dem så att jag kunde ta med dem och dumpa dem vid Brahehus när jag far tillbaka till Stockholm.
Naturligtvis eldades han på av sin halvåret äldre kompis. Slutklämmen är när dom två går förbi en stor brudkista inne i vardagsrummet. Gunnar pekar nonchalant på kistan och säger:
- Det finns en där inne också!
De små charmtrollen skildes dock åt som vänner, gjorde high five och 3-åringen bjöd storsint in Gunnar att gästa deras hem vid tillfälle. Risken är väl dock att Gunnar kommer att plantera ett antal spöken även i sin kamrats hem.
Vem sa att ungar är oskuldsfulla?
Kommentarer
Trackback
