Nepotism eller bara självklart yrkesval?
Sitter här på jobbet och väntar på att vår växel skall börja fungera igen så man kan ha lunchjour. Läser samtidigt i Expressen att Margot Wallströms son Viktor fått en praktikplats på EU-represenationen i Bryssel. Ja, Expressens rubrikmakare påstår att det är ett jobb och antyder att mamma Wallström skulle ligga bakom. I artikeln framgår dock att unge Viktor, som läser statsvetenskap i Uppsala, själv sökt och att han fått jobbet utan att någon visste vem hans mor var.
Men vad är det egentligen som är konstigt med detta? Själv sitter jag här på Sif:s gamla kontor i Karlstad, numera Unionen. Mitt inloggningsnamn är anjo, tidigare innehades det av min mor, Ann-Marie som jobbade på Sif från 1988 fram till pensionen för sju år sedan.
Min mor var först klubbordförande för Sif på ett företag i Karlstad, min far var klubbordförande för Metall på ett annat företag inom samma koncern. Mamma blev sedan rekryterad till avdelningskontoret. Där behövde dom någon som kunde hjälpa till att stoppa brev i kuvert när man hade stora medlemsutskick. Jag pluggade på P-linjen på Högskolan och behövde extra pengar. Så jag fick jobbet, några timmar i månaden.
På Sif träffade jag deras studerandeombudsman som kom från Göteborg. Hon tyckte väl att jag verkade framåt och det är ju inte allt för lätt att hitta studerande som fått det fackliga med modersmjölken. Så jag anställdes som studerandekontaktombud på Högskolan.
När jag sedan gick arbetslös nere i Helsingborg ett par år senare, och var klar med min arbetsrättsliga utbildning, så visade sig mina fackliga kontakter i Karlstad utgöra en merit för att få jobba för Sif i Helsingborg. Vilket i sin tur bidrog när man i Karlstad behövde en vikarie för min mor som skulle jobba i Örebro ett halvår.
I Helsingborg var jag också ordförande för Sif:s ungdomssektion vilket ledde till kontakt med huvudkontoret i Stockholm och efter Karlstad fick jag ett vik där uppe som ungdomssekreterare.
När viket tog slut skickade jag spontanansökningar till alla fack jag kunde tänka mig. HTF nappade, jag fick jobb som ombudsman och på den vägen är det. Elva år senare har vi nu slagit ihop Sif och HTF till Unionen och jag jobbar ett halvår i Karlstad igen, på gamla Sifkontoret.
Och studerandeombudsman i Göteborg idag, det är det min syster.
Så vad kan man säga om detta? Att jag fått hjälp av min mor vid två tillfällen. Ja. Att jag utbildat mig i arbetsrätt och organisationskunskap? Ja. Att jag har både facklig förankring, delar fackliga värderingar sedan barnsben? Ja. vad var det då som gjorde att jag hamnade där jag hamnade, eller att min syster hamnade där hon hamnade?
Intresse. Driv. Kontakter.
Är det konstigt att barn följer sina föräldrar i fotspåren när det gäller yrkesval? Knappast, det är i stället förhållandevis vanligt.
Kontentan av det hela är nog att det är svårt att säga vad som är hönan eller ägget här, får man jobbet för att man när ett intresse för just detta jobb och medvetet har strävat mot detta, eller får man jobbet för att detta intresse kommer från en förälder som kan lägga ett gott ord för en? Hade det varit bättre för Sif om dom anställt någon annan den där gången 1990? Svårt att säga, men jag vågar nog påstå att det var bra att anställa mig. Förmodligen gör Viktor Wallström ett gott jobb på sin EU-praktik också.
