Rabiatfeminism - början

"Män är djur- och Talibanfeministerna", som du fokuserar på, är en liten men högröstad grupp feminister med udda åsikter. Att ta sin utgångspunkt som du gör i den lilla skaran är som att göra som han som tappat sin nyckel och förgäves letar under gatlyktan, och bara där."

och

"Varför har "Män är djur- och Talibanfeministerna" fått så starkt genomslag?"

och
 
"Det är trist och beklagligt att den här lilla gruppen får så stor uppmärksamhet. Det ger en ensidig och felaktig bild av feminism och ytterst blir avsaknad av en konstruktiv diskussion till nackdel för demokratin."

Ja, om inte ens Fredrika Bremerförbundets ordförande ser igenom bilden av att feminister anser att män är djur eller att de är talibaner, så är det kanske inte så konstigt att det får starkt genomslag. En ordförande för ett av våra äldsta kvinnoförbund borde kunna genomskåda denna dramaturgi. Kan Ann Falkinger ge exempel på vilka den "lilla högröstade gruppen" är?

Jag misstänker att namn som Ireen von Wachenfeldt, Gudrun Schyman och gruppen Radical Cheerleading finns i hennes tankar. Liksom i Pär Ströms. Därmed sällar sig Falkinger faktiskt till Ström. Och bidrar själv, förmhoppningsvis helt omedvetet, till att förstärka bilen av feminister som människor som anser att män är djur och att jämföra med talibaner.

Omedvetet, hoppas jag. Trots att det för en feminist som håller sig någorlunda välinformerad inte längre kan vara okänt hur både "män är djur", "svenska män är talibaner" och "jag hatar dig jävla gubbe" ryckts ur sina sammanhang.

Jag rycker själv citaten ovan ur sitt sammanhang. Det öppna brevet syftar till att lyfta fram det goda med kampen för jämställdhet. Men det är uppseendeväckande att Fredrika Bremerförbundet måste utmåla sig själva som sansade, goda kvinnor som kämpar för jämställdhet medan man samtidigt utmålar en annan grupp som rabiata, högröstade fulfeminister. Fast både von Wachenfeldt, Schyman och den arga kvinna som skrev versern om våldtäktsmannen (den jävla gubben) förmodligen har exakt samma mål som Fredrika Bremerförbundet.

Varför detta särskiljande mellan fina och fula feminister? För att rättfärdiga sig själva och inte framstå som några rabiatfeminister som vill ha jämställdhet på männens bekostnad? (D v s män får avstå löneutrymme för att kvinnor skall komma ikapp, män får avstå pensionsutrymme för att pensionerna skall göras könsneutrala osv.)

Man kan undra. Synd är det att inte alla feminister vågar stå upp för det gemensamma målet utan att hacka på varandra.

Källa: http://www.fredrikabremer.se//site/page/147?nid=5102602