gåtan madeleine
Jag har tidigare ventilerat att när brott sker så ligger det ofta nära till hands att titta närmare på de närmaste anhöriga. Något med fallet Madeleine är konstigt. Från första början kan man ju undra varför en människosmugglare eller kidnappare skulle ta en fyraåring när han/hon har två små ettåringar att välja mellan i samma rum. Alla vet ju att en fyraåring vet vad hon heter och var hon bor och vilka som är hennes föräldrar. Samt kan tala om detta för alla som vill höra. En fyraåring är dessutom ganska rörlig i jämförelse med de mindre barnen (även om även dessa kan röra sig snabbt om så behövs).
Om nu syftet hade varit att sälja barnet vidare till någon som vill ha ett barn för att man inte kan få några själv.
Det finns så klart andra syften till varför barn försvinner runt om i både Sverige och övriga världen. Orsaker som är bra mycket hemskare att tänka sig in i, och där en fyraåring kanske är precis vad många män vill ha.
När jag följer föräldrarnas och deras vänners rörelsemönster den där kvällen i maj har jag dock svårt att tro att någon skulle hunnit roffa åt sig ungen och dra iväg. Om nu de engelska läkarparens berättelser stämmer. Det är mycket som verkar skumt där. Och det är fascinerande hur dessa tre-fyra läkarpar från England uppenbarligen betraktat barnen. I ett fall har ett av barnen varit kräksjukt och föräldrarna har ändå turats om att springa mellan hotellrummet och restaurangen.
Men det är min bild av engelskt familjeliv (som jag haft viss insyn i), att barn är små vuxna som oftast är i vägen och skall stoppas undan med au pair-flickor och nannys. Och om sådana inte finns, med sömnmedel och låsta dörrar? Hela det engelska rättssystemet (för att inte tala om tabloidmedia) utgår ju från att även barn är straffmyndiga och att om dom begår brott så är det för att dom är ondskefulla små monster, inte för att de verkligt vuxna misslyckats i sitt uppdrag.
För hur skulle det varit om det rört sig om svenska barn? Ja, dom skulle förmodligen varit med där på restaurangen, sovande i en vagn eller springande omkring, lekande med varandra. Och ja, dom hade kanske varit trötta dagen därpå men dom var ju också på semester. Nu var dom i stället inlåsta på sina rum. Hur reagerar barn på det? Jo, dom blir kanske inte överförtjusta utan kan t o m ha svårt att sova.
Och vad gör mamma och pappa läkare då?
Ja, inte vet jag hur det gått till men teorin med den okände förövaren som lyckades ta sig in och ut genom låsta dörrar för att kidnappa just detta barn... Den håller inte riktigt. Och när det sedan visar sig att utredarna funnit barnets hår i reservhjulsutrymmet på den bil som föräldrarna hyrt tre veckor SENARE...
Det enda som jag inte fattar är hur dom skulle kunna hålla henne gömd i tre veckor utan att det började lukta. Om nu hår och kroppsvätskor läckt ut i bilen kan hon ju knappast varit så väl paketerad, alt balsamerad. Så varför har det inte luktat där i värmen?
Det är mycket som är skumt här och mest synd är det som vanligt om barnen.
Om nu syftet hade varit att sälja barnet vidare till någon som vill ha ett barn för att man inte kan få några själv.
Det finns så klart andra syften till varför barn försvinner runt om i både Sverige och övriga världen. Orsaker som är bra mycket hemskare att tänka sig in i, och där en fyraåring kanske är precis vad många män vill ha.
När jag följer föräldrarnas och deras vänners rörelsemönster den där kvällen i maj har jag dock svårt att tro att någon skulle hunnit roffa åt sig ungen och dra iväg. Om nu de engelska läkarparens berättelser stämmer. Det är mycket som verkar skumt där. Och det är fascinerande hur dessa tre-fyra läkarpar från England uppenbarligen betraktat barnen. I ett fall har ett av barnen varit kräksjukt och föräldrarna har ändå turats om att springa mellan hotellrummet och restaurangen.
Men det är min bild av engelskt familjeliv (som jag haft viss insyn i), att barn är små vuxna som oftast är i vägen och skall stoppas undan med au pair-flickor och nannys. Och om sådana inte finns, med sömnmedel och låsta dörrar? Hela det engelska rättssystemet (för att inte tala om tabloidmedia) utgår ju från att även barn är straffmyndiga och att om dom begår brott så är det för att dom är ondskefulla små monster, inte för att de verkligt vuxna misslyckats i sitt uppdrag.
För hur skulle det varit om det rört sig om svenska barn? Ja, dom skulle förmodligen varit med där på restaurangen, sovande i en vagn eller springande omkring, lekande med varandra. Och ja, dom hade kanske varit trötta dagen därpå men dom var ju också på semester. Nu var dom i stället inlåsta på sina rum. Hur reagerar barn på det? Jo, dom blir kanske inte överförtjusta utan kan t o m ha svårt att sova.
Och vad gör mamma och pappa läkare då?
Ja, inte vet jag hur det gått till men teorin med den okände förövaren som lyckades ta sig in och ut genom låsta dörrar för att kidnappa just detta barn... Den håller inte riktigt. Och när det sedan visar sig att utredarna funnit barnets hår i reservhjulsutrymmet på den bil som föräldrarna hyrt tre veckor SENARE...
Det enda som jag inte fattar är hur dom skulle kunna hålla henne gömd i tre veckor utan att det började lukta. Om nu hår och kroppsvätskor läckt ut i bilen kan hon ju knappast varit så väl paketerad, alt balsamerad. Så varför har det inte luktat där i värmen?
Det är mycket som är skumt här och mest synd är det som vanligt om barnen.
Kommentarer
Trackback
