sila mygg och svälja kameler

Efter att en polis blivit beskjuten vid ett s k lägenhetsbråk i Älvsbyn så har nu sommaruttorkade media valt att fokusera på polisvåldet, att fler poliser blir hotade i jobbet. http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_16084900.asp


Ja, så är det kanske. Om Polisförbundet har undersökt saken och kommit fram till att så är fallet, om enskilda poliser har denna upplevelse, då är det ett problem.

Men jag kan inte annat än att notera att orsaken till att polisen öht kom till lägenheten i Älsvsbyn var att ännu en man tagit sig friheten att puckla på sin partner. För inte så länge sedan hävdades det i en undersökning att det inte är vanliga män som slår utan att dessa män ofta har en missbruks- eller pyskisk problematik i bakgrunden. Ja, en nykter och fullt frisk man slår nog inte. Men det betyder inte att män som till vardags ter sig som vem som helst, allt från högre officerer och VD:ar till kyrkvaktmästarn, inte har psykiska problem eller missbrukar alkohol eller droger.

Det kan alltså vara din till synes sympatiske granne som slår sin fru inför ögonen på deras gemensamme tvåårige son. Som jagar efter frun ut på gården, drar henne i håret, slår henne i ansiktet och sparkar henne. Som sedan springer in och barikaderar sig med tvååringen i lägenheten. En tvååring som när han senare får se sin mors sönderslagna ansikte säger "ajaj, mamma" och blåser på hennes sår. (Enligt Aftonbladets pappersupplaga igår.)

Mitt i allt detta kan man fråga sig om detta är en bra far. Vad gör det mot ett barn som tvingas se på när pappa slår mamma. Som förstår att aj vad det gör ont på mamma. Tvååringen verkar i detta fall besitta mer empatisk förmåga än fadern. Än så länge.

Men, det var inte det som var mitt fokus i detta blogginlägg. I stället kan jag inte låta bli att notera att, dagen efter att Piteupproret meddelat att de nu lägger ner, så misshandlas ännu en kvinna i Norrbotten. (Och överallt annars i Sverige.) Och det som blir rubriker i media är att polisen är hotat.

Varje år dödas sexton kvinnor av män som dom har en nära relation till. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=347180&previousRenderType=6 Dom dödas alltså p g a att dom älskar fel person. Ställ detta i relation till att det senaste tio åren dött tre poliser i tjänst, en tjänst som inte är helt ofarligt och som dom valt. Visst, man kan säga att man måste jobba och man måste älska och precis som man ibland väljer fel jobb väljer man också fel man. Man kan tycka att vi måste ha familjer och vi måste ha poliser.

Men borde inte sexton kvinnor väga tyngre än 0,3 poliser i medias rapportering?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0