Lika inför lagen?
Inom politiken i Sverige finns en rad olika kvinnoorganisationer, samt en feministisk organisation. Den senare tar sikte inte bara på kvinnors välfärd utan även på andra utsatta grupper. Där spelar heller inte könet så stor roll för vem som engagerar sig, så länge man delar feminsmens grundtanke (att kvinnor är strukturellt underordnade män och att man tycker att ingen grupp skall vara underordnad någon annan). Konstigt nog är det den feministiska orgnisationen som beskylls för sekterism och särartstänkande.
Men, nu var det inte den förvrängda bilden av Feministiskt initiativ detta blogginlägg skulle handla om utan fördelningen av statliga medel till organisationer som kämpar för jämställdhet och kvinnors och mäns lika rättigheter.
Dagens Nyheter rapporterade igår kväll på nätet att riksdagspartiernas kvinnoorganisationer fått 30 miljoner kronor i bidrag 2007. I de fall där sådana organisationer inte finns inom själva partiet går pengarna direkt till partiet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har inget kvinnoförbund. Mp är dock nära länkade till Gröna Qvinnor som också fått pengar från samma delegation med långa namnet som Fi. (Deras koppling till ett parti som ställer upp i val har dock inte granskats av media...)
Nåväl, just nu hittar jag inte DN:s artikel. Den var dock den mest nyanserade hittills. Kanske därför som den inte finns kvar på hemsidan...
Det man dock kan konstatera är statligt stöd utgår till kvinnoorganisationer som är en del av eller nära länkade till samtliga partier i Sveriges riksdag. Detta trots att partierna själva får en inte helt oansenlig summa i partistöd bara för att dom är partier som nått över 2,5% i riksdagsvalet.
En fråga infinner sig:
- Varför är det så förskräckligt, Gerd Engman, Maria Abrahamsson, Expressen och alla andra antifeminister i bloggvärlden, att Feministiskt initiativ får pengar för sin organisering för att bedriva jämställdhetsarbete, men inte att andra politiska organisationer får det?
Det är något man kan fundera över. Organisationer av kvinnor för kvinnofrågor inom partierna betraktas som en del av etablissemanget, kanske för att dom inte gör en fluga (än mindre manlig partikamrat) förnär. Men en organisation av kvinnor OCH män som jobbar för ett jämställt samhälle utanför de vanliga partierna, som gör det med både folkbildning och parlamentariska initiativ, DET är något förfärligt läskigt.
BU!
Men, nu var det inte den förvrängda bilden av Feministiskt initiativ detta blogginlägg skulle handla om utan fördelningen av statliga medel till organisationer som kämpar för jämställdhet och kvinnors och mäns lika rättigheter.
Dagens Nyheter rapporterade igår kväll på nätet att riksdagspartiernas kvinnoorganisationer fått 30 miljoner kronor i bidrag 2007. I de fall där sådana organisationer inte finns inom själva partiet går pengarna direkt till partiet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har inget kvinnoförbund. Mp är dock nära länkade till Gröna Qvinnor som också fått pengar från samma delegation med långa namnet som Fi. (Deras koppling till ett parti som ställer upp i val har dock inte granskats av media...)
Nåväl, just nu hittar jag inte DN:s artikel. Den var dock den mest nyanserade hittills. Kanske därför som den inte finns kvar på hemsidan...
Det man dock kan konstatera är statligt stöd utgår till kvinnoorganisationer som är en del av eller nära länkade till samtliga partier i Sveriges riksdag. Detta trots att partierna själva får en inte helt oansenlig summa i partistöd bara för att dom är partier som nått över 2,5% i riksdagsvalet.
En fråga infinner sig:
- Varför är det så förskräckligt, Gerd Engman, Maria Abrahamsson, Expressen och alla andra antifeminister i bloggvärlden, att Feministiskt initiativ får pengar för sin organisering för att bedriva jämställdhetsarbete, men inte att andra politiska organisationer får det?
Det är något man kan fundera över. Organisationer av kvinnor för kvinnofrågor inom partierna betraktas som en del av etablissemanget, kanske för att dom inte gör en fluga (än mindre manlig partikamrat) förnär. Men en organisation av kvinnor OCH män som jobbar för ett jämställt samhälle utanför de vanliga partierna, som gör det med både folkbildning och parlamentariska initiativ, DET är något förfärligt läskigt.
BU!
Kommentarer
Trackback
