Det lögnaktiga Svenskt Näringsliv
Är för tillfället hophäftad med en häftapparat på flera olika platser efter operationen. Igår var jag tvungen att byta ett av förbanden som lossnat. Den lilla mannen tyckte det var döläskigt. Han hade förmodligen trott att man skulle kunna se rakt in i min kropp men så är det ju inte. Klämmorna sitter fint, tre på varje sår, och håller ihop sårkanterna. Däremot gör det ont inne i kroppen med jämna mellanrum. Igår var det lite värre än andra dagar, förmodligen för att jag slarvat med alvedonen.
Apropå Alvedon så har dom snott Unionens slagord, att när man är stor måste man vara snäll. Det hade vi kunnat göra kul reklam på. Och visat hur samarbetsvilliga vi ju egentligen är som fackliga förhandlare. Vad än idioterna på Svenskt Näringslivs reklamverkstad försöker påskina. Dessa människor lever helt uppenbart i ett parallellt unviersum mot alla oss andra.
Låt mig ta ett par exempel från deras exempellöst osmakliga julkampanj med pepparkakasgubbar, -gummor, och -grisar. Hur mycket pengar som helst verkar dom för övrigt ha till sin lögnaktiga reklam, om man skall se till antalet helsidesannonser i alla tidningarna varenda dag i flera veckor.
Exempel 1: I en annons beklagar sig arbetsgivarna över att en stackars ung flicka fått gå först när företaget börjat gå dåligt. Svenskt Näringsliv verkar vilja ha befattningsskydd och livstidsanställningar, tänker man då. Men icke så. Det dom vill är att ta bort LAS helt och hållet. I synnerhet regeln om först in sist ut, anställningsskyddet. Kompetens får inte styra, gråter arbetsgivarna. Men det är ren lögn. I regeln om sist in, först ut finns även ett krav på tillräckliga kvalifikationer. Det betyder att för att någon som varit anställd längre skall få stanna så måste denna ha kvalifikationer för de tjänster som finns kvar. Otaliga är de förhandlingar jag suttit i där arbetsgivaren helt sonika ändrat befattningsbeskrivningarna i företaget, vilket står honom/henne fritt. Så att de inte passar de längst anställda. Det är alltså inte så att kompetens inte styr.
Varför ljuger Svenskt Näringsliv?
Nästa exempel från de lögnaktiga arbetsgivarna är det med den lilla grisen som hittar ett par vetekorn och vill ha hjälp av de andra djuren på gården att mala dessa till mjöl för att sedan baka bröd. De andra djuren hänvisar då till att de vill ha avtalsenlig (avtal slutna med Svenskt Näringslivs underorganisationer som parter) lön. Detta tycker Svenskt Näringsliv är horribelt. De tycks förespråka ett system där man bildar kolshoser eller kibbutzer för att bli självförsörjande. D v s där alla på gården hjälps åt gratis mot att de sedan får äta en del av brödet. Samtidigt som den som kom med idéen får behålla mer. De utanför gården skall självklart inte få del av brödet. Välfärdssamhället får sig nämligen en ordentlig känga i berättelsen.
Varför är allmän välfärd och kollektivavtal någon fult för Svenskt Näringsliv?
Vill Svenskt Näringsliv hellre ha lagstiftning på området? Nej, det ville dom ju inte. Sagorna om flickan och grisen visar tillsammans att Svenskt Närinsliv varken vill ha kollektivavtalade rättigheter eller lagstiftning. Kvarstår alltså ett 1800-talssamhälle där arbetsgivaren från dag till dag kan välja vem han vill anställda och när som helst skicka denne på dörren. Där ingen kan vara säker på att ha försörjning för sin familj nästa månad och de som av olika skäl, barnafödande, sjukdom, ålder, inte kan jobba tvingas förlita sig på de barmhärtiga samariter som kanske kommer finnas i samhället.
Nej, det är nog dags för Svenskt Näringsliv att ta ett steg bort från sin föråldrade retorik och komma ner till oss andra på jorden. Det är ju här vi gemensamt kan åstadkomma ett bra arbetsliv för alla. Men det är kanske inte arbetsgivarnas mål?
Apropå Alvedon så har dom snott Unionens slagord, att när man är stor måste man vara snäll. Det hade vi kunnat göra kul reklam på. Och visat hur samarbetsvilliga vi ju egentligen är som fackliga förhandlare. Vad än idioterna på Svenskt Näringslivs reklamverkstad försöker påskina. Dessa människor lever helt uppenbart i ett parallellt unviersum mot alla oss andra.
Låt mig ta ett par exempel från deras exempellöst osmakliga julkampanj med pepparkakasgubbar, -gummor, och -grisar. Hur mycket pengar som helst verkar dom för övrigt ha till sin lögnaktiga reklam, om man skall se till antalet helsidesannonser i alla tidningarna varenda dag i flera veckor.
Exempel 1: I en annons beklagar sig arbetsgivarna över att en stackars ung flicka fått gå först när företaget börjat gå dåligt. Svenskt Näringsliv verkar vilja ha befattningsskydd och livstidsanställningar, tänker man då. Men icke så. Det dom vill är att ta bort LAS helt och hållet. I synnerhet regeln om först in sist ut, anställningsskyddet. Kompetens får inte styra, gråter arbetsgivarna. Men det är ren lögn. I regeln om sist in, först ut finns även ett krav på tillräckliga kvalifikationer. Det betyder att för att någon som varit anställd längre skall få stanna så måste denna ha kvalifikationer för de tjänster som finns kvar. Otaliga är de förhandlingar jag suttit i där arbetsgivaren helt sonika ändrat befattningsbeskrivningarna i företaget, vilket står honom/henne fritt. Så att de inte passar de längst anställda. Det är alltså inte så att kompetens inte styr.
Varför ljuger Svenskt Näringsliv?
Nästa exempel från de lögnaktiga arbetsgivarna är det med den lilla grisen som hittar ett par vetekorn och vill ha hjälp av de andra djuren på gården att mala dessa till mjöl för att sedan baka bröd. De andra djuren hänvisar då till att de vill ha avtalsenlig (avtal slutna med Svenskt Näringslivs underorganisationer som parter) lön. Detta tycker Svenskt Näringsliv är horribelt. De tycks förespråka ett system där man bildar kolshoser eller kibbutzer för att bli självförsörjande. D v s där alla på gården hjälps åt gratis mot att de sedan får äta en del av brödet. Samtidigt som den som kom med idéen får behålla mer. De utanför gården skall självklart inte få del av brödet. Välfärdssamhället får sig nämligen en ordentlig känga i berättelsen.
Varför är allmän välfärd och kollektivavtal någon fult för Svenskt Näringsliv?
Vill Svenskt Näringsliv hellre ha lagstiftning på området? Nej, det ville dom ju inte. Sagorna om flickan och grisen visar tillsammans att Svenskt Närinsliv varken vill ha kollektivavtalade rättigheter eller lagstiftning. Kvarstår alltså ett 1800-talssamhälle där arbetsgivaren från dag till dag kan välja vem han vill anställda och när som helst skicka denne på dörren. Där ingen kan vara säker på att ha försörjning för sin familj nästa månad och de som av olika skäl, barnafödande, sjukdom, ålder, inte kan jobba tvingas förlita sig på de barmhärtiga samariter som kanske kommer finnas i samhället.
Nej, det är nog dags för Svenskt Näringsliv att ta ett steg bort från sin föråldrade retorik och komma ner till oss andra på jorden. Det är ju här vi gemensamt kan åstadkomma ett bra arbetsliv för alla. Men det är kanske inte arbetsgivarnas mål?
Kommentarer
Trackback
