något ruttet i staden vetlanda?
Kan någon förklara för mig hur det funkar på socialen? Nu rapporteras om ännu ett fall med en ung flicka som under sju års tid inte fått hjälp när föräldrarna svikit. Hon och hennes äldre syster blev misshandlade av fadern och när den yngre av flickorna skulle bo hemma hos mamma i stället blev hon sexuellt utnyttjad av sin styvfar medan mamma befann sig i samma rum. Båda de senare vuxna skall ha dömts för detta övergrepp. Men Ola Götesson och hans personal på socialförvaltningen i Vetlanda verkar inte har gjort mycket.
Eller är det så att media tiger om något? Eller väljer att framhäva något annat? Jag vet ju hur medias dramaturgi funkar, med dolda kameror (användes dock inte med cheferna för nämnda socialkontor), voiceovers, suggestiv musik och effektfulla klipp. På någon blogg jag surfar förbi föreslår en person att det handlar om att dessa fall blir så dyra och omfattande när man skall ha kontakt med skola och rättsväsende. Att socialen inte orkar eller har tid att hantera dem och därmed undviker det som kan se ut som ett jätteärende. Om man är överbelastad från början så värjer man sig kanske mot sådant som verkar bli mycket jobb.
Har ju själv jobbat som förhandlande ombudsman under sju år, ett jobb som är en kombination mellan advokat, kurator, kronofogde och pedagog. Att sköta ett sådant jobb under tidspress med för få anställda och för många ärenden gör lätt att man till slut börjar se kunderna/klienterna/medlemmarna som fiender. Dom blir till några som bara är där för att störa en i jobbet, fast dom i själva verket är ens uppdragsgivare.
Hur har personaltätheten på socialkontoret i Vetlanda varit hittills under 2000-talet? Hur var klimatet bland dom anställda, kunde dom till de två chefer som setts i TV föra fram kritik ocn önskemål för hur jobbet skulle funka bra och rättssäkert för deras klienter? Fick dom stöd i arbetet? Chefen för familjeenheten var ju själv med i flera av ingripandena när det gällde "Louise". Vad var det som gjorde att han inte agerade efter det? Lagtekniska frågor? Brist på kurage? Missuppfattning av uppdraget? Var det inte socialens uppdrag?
Jag förstår ärligt talat inte varför inget hänt. Den som tror sig veta vad det kan bero på får gärna utveckla detta här genom att använda kommentarsfunktionen.
Eller är det så att media tiger om något? Eller väljer att framhäva något annat? Jag vet ju hur medias dramaturgi funkar, med dolda kameror (användes dock inte med cheferna för nämnda socialkontor), voiceovers, suggestiv musik och effektfulla klipp. På någon blogg jag surfar förbi föreslår en person att det handlar om att dessa fall blir så dyra och omfattande när man skall ha kontakt med skola och rättsväsende. Att socialen inte orkar eller har tid att hantera dem och därmed undviker det som kan se ut som ett jätteärende. Om man är överbelastad från början så värjer man sig kanske mot sådant som verkar bli mycket jobb.
Har ju själv jobbat som förhandlande ombudsman under sju år, ett jobb som är en kombination mellan advokat, kurator, kronofogde och pedagog. Att sköta ett sådant jobb under tidspress med för få anställda och för många ärenden gör lätt att man till slut börjar se kunderna/klienterna/medlemmarna som fiender. Dom blir till några som bara är där för att störa en i jobbet, fast dom i själva verket är ens uppdragsgivare.
Hur har personaltätheten på socialkontoret i Vetlanda varit hittills under 2000-talet? Hur var klimatet bland dom anställda, kunde dom till de två chefer som setts i TV föra fram kritik ocn önskemål för hur jobbet skulle funka bra och rättssäkert för deras klienter? Fick dom stöd i arbetet? Chefen för familjeenheten var ju själv med i flera av ingripandena när det gällde "Louise". Vad var det som gjorde att han inte agerade efter det? Lagtekniska frågor? Brist på kurage? Missuppfattning av uppdraget? Var det inte socialens uppdrag?
Jag förstår ärligt talat inte varför inget hänt. Den som tror sig veta vad det kan bero på får gärna utveckla detta här genom att använda kommentarsfunktionen.
Kommentarer
Trackback
