Belinda skyller ifrån sig
I dagens Aftonbladet står att läsa att krönikören Belinda Olsson skyller på Socialdemokraterna, på S-kvinnorna och på F! för att feminismen inte lyftes i valet.
Men Belinda, varför skriver du din krönika om delad föräldraförsäkring, lika lön och stopp på våld mot kvinnor idag, och inte förra veckan? Detta är frågor som F! drivit hårt i landet. Som vi turnerat runt hela landet med i valrörelsen. Som vi skrivit debattartiklar om som refuserats av media, främst Aftonbladet skulle jag våga påstå. Var fanns du då, Belinda? Du var ju med på vissa av dessa möten, så du borde ju ha snappat upp budskapet!
Och att komma dragande med att F! lanserat könsförädarteorier och släppt fram Radical Cheerleading med verser om dumma våldtäktsmän (fast det skriver du inte att det handlade om) som skall få igen. Det är väl bara SÅ fånigt? Du vet ju att det där med könsförädare var något som en avhoppad Ebba Witt Brattström lanserade efter att hon fått kritik för att hon inte såg alla maktordningar i samhället, bara könsmaktsordningen. Något som för övrigt skedde INNAN F! ens hunnit hålla sitt första årsmöte och börja formulera sin politik i demokratisk ordning. Du vet ju att ingenting i F!:s politik handlar om att kvinnor som ligger med män är könsförädare, att män skall slitas i stycken. Så varför drar du upp det som om det vore en sanning?
Och sedan säger du att media inte har något med att göra att feminismen inte känts som ett alternativ i valet. Eller inte lyfts av de etablerade partierna.
Självklart skall (s) ha kritik för att de tigit ihjäl jämställdhetsfrågorna. Men den kritiken smittar av sig på media, som inte lyft frågan, som bara skrivit om presidentval och blåa och röda lag. Den smittar av sig på väljarna som inte tycker frågan är tillräckligt viktig.
F! skulle säkert kunnat göra en massa saker annorlunda. Någon hade kunnat säga åt de unga tjejerna i Radical Cheerleading att ni får inte uppträda före vårt årsmöte, för era texter är för radikala. (Vad hade medierna skrivit om det? Och vad säger det?) Men vi hade fan inte kunnat jobba MER med att lyfta dessa frågor i valrörelsen. Med de resurser vi haft - ekonomiska som ideella - har vi gjort under. Att vi inte nått ut tillräckligt kan inte enbart skyllas på oss. Vad hade till exempel skett om de mindre partierna fått en enda partiledarutrfrågning, eller debatt i TV? Hade detta kunnat bidra till att frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män lyfts?
En sak har dock Belinda rätt i, och det är att man verkar skylla sviterna av ojämställdheten, inte på ojämställdheten utan på budbäraren, feminsterna, som vill råda bot på just denna ojämställdhet.
Men Belinda, varför skriver du din krönika om delad föräldraförsäkring, lika lön och stopp på våld mot kvinnor idag, och inte förra veckan? Detta är frågor som F! drivit hårt i landet. Som vi turnerat runt hela landet med i valrörelsen. Som vi skrivit debattartiklar om som refuserats av media, främst Aftonbladet skulle jag våga påstå. Var fanns du då, Belinda? Du var ju med på vissa av dessa möten, så du borde ju ha snappat upp budskapet!
Och att komma dragande med att F! lanserat könsförädarteorier och släppt fram Radical Cheerleading med verser om dumma våldtäktsmän (fast det skriver du inte att det handlade om) som skall få igen. Det är väl bara SÅ fånigt? Du vet ju att det där med könsförädare var något som en avhoppad Ebba Witt Brattström lanserade efter att hon fått kritik för att hon inte såg alla maktordningar i samhället, bara könsmaktsordningen. Något som för övrigt skedde INNAN F! ens hunnit hålla sitt första årsmöte och börja formulera sin politik i demokratisk ordning. Du vet ju att ingenting i F!:s politik handlar om att kvinnor som ligger med män är könsförädare, att män skall slitas i stycken. Så varför drar du upp det som om det vore en sanning?
Och sedan säger du att media inte har något med att göra att feminismen inte känts som ett alternativ i valet. Eller inte lyfts av de etablerade partierna.
Självklart skall (s) ha kritik för att de tigit ihjäl jämställdhetsfrågorna. Men den kritiken smittar av sig på media, som inte lyft frågan, som bara skrivit om presidentval och blåa och röda lag. Den smittar av sig på väljarna som inte tycker frågan är tillräckligt viktig.
F! skulle säkert kunnat göra en massa saker annorlunda. Någon hade kunnat säga åt de unga tjejerna i Radical Cheerleading att ni får inte uppträda före vårt årsmöte, för era texter är för radikala. (Vad hade medierna skrivit om det? Och vad säger det?) Men vi hade fan inte kunnat jobba MER med att lyfta dessa frågor i valrörelsen. Med de resurser vi haft - ekonomiska som ideella - har vi gjort under. Att vi inte nått ut tillräckligt kan inte enbart skyllas på oss. Vad hade till exempel skett om de mindre partierna fått en enda partiledarutrfrågning, eller debatt i TV? Hade detta kunnat bidra till att frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män lyfts?
En sak har dock Belinda rätt i, och det är att man verkar skylla sviterna av ojämställdheten, inte på ojämställdheten utan på budbäraren, feminsterna, som vill råda bot på just denna ojämställdhet.
Kommentarer
Trackback
