Politisk naivism
Senaste veckans rabalder i regeringen har rest ett par frågor, som jag gått och funderat på.
Var är Lars Leijonborg (och dom andra två)? Leijonborg som opportunt brukade vara först i raden av harmsna kommentatörer när förra regeringen trampade i klaveret. Som gällt brukade ropa på avgång bara timmar efter klavertrampets avslöjande. Han har legat väääldigt lågt.
Och precis som Svenskans ledarsida idag har jag undrat över hur Carl Bildt och Maud Olofsson kan gå ut externt och sätta sig upp emot Reinfeldts linje angående arbetsrätten. Skall inte sådant skötas internt? Vi fattar ju alla att Bildt sitter där han sitter för att Reinfeldt hellre vill ha honom pissande ut ur regeringskansliet än in. Så börjar karln med att just pissa på den av Reinfedt och nya moderaterna omhuldade arbetsrätten. Vad säger det om Reinfeldts första fiols-spel?
Skall inte Alliansen regera tillsammans? Just nu verkar det ju mer som att de andra partierna hukar inne på sina departement och låter moderaterna styra landet. Om man nu kan tala om styre. Där kommer vi in på min tredje fundering. Reinfeldt är ju ingen gröngöling i politiken, han har varit med ett bra tag. Han borde ha förstått hur media fungerar och vad det är dom söker efter i sin jakt på skandaler och feta smaskande löp. Nu försöker han lägga skulden för rekryteringen av Borelius på att partiet inte mer noggrannt granskat de kandidater som föreslagits till partiets riksdagslistor... (I Hufvudstadsbladet i Helsingfors sägs att Bildt är den som rekommenderade Borelius, vilket skulle förklara varför han bagatelliserat hennes argerande medan Reinfeldt uttryckt att det är allvarligt...) Men... Är det rimligt att tro att moderaternas valberedning inte ställer sådana frågor till riksdagskandidaterna? Jag menar, till och med Feministiskt initiativs valberedning hade fattat detta. Där satt ett gäng personer, varav många inte ens jobbat politiskt tidigare, men med erfarenhet av föreningsarbete dock. Och förstod direkt att en av de viktiga frågorna till kandidaterna måste vara "har du något i bagaget som skulle kunna vara komprometterande om media vill göra sköna löp?" (fast i andra ord). Så varför har inte Reinfeldt och moderaterna gjort detta, särskilt med sina statsråd. Varför ansåg inte Cecilia Stegö Chilò att det kunde vara intressant att upplysa statsministern om att hon som kulturminister och högsta ansvarig för SVT inte betalat TV-licensen?
Är det så att hela gänget borde skickas på mediaträning? Eller är det något annat som är fel med nya regeringen? (Förutom hela deras politik då.) Min mor och hennes man åker idag till Thailand för sin vintervistelse och hälsade i mejl att vi skulle ha en bra vinter med ny regering. Svarade att vi får se hur mycket av den som är kvar till våren...
Själva åker vi till IKEA. Möbelspotting och en varmkorv låter som bra söndagsunderhållning.
Var är Lars Leijonborg (och dom andra två)? Leijonborg som opportunt brukade vara först i raden av harmsna kommentatörer när förra regeringen trampade i klaveret. Som gällt brukade ropa på avgång bara timmar efter klavertrampets avslöjande. Han har legat väääldigt lågt.
Och precis som Svenskans ledarsida idag har jag undrat över hur Carl Bildt och Maud Olofsson kan gå ut externt och sätta sig upp emot Reinfeldts linje angående arbetsrätten. Skall inte sådant skötas internt? Vi fattar ju alla att Bildt sitter där han sitter för att Reinfeldt hellre vill ha honom pissande ut ur regeringskansliet än in. Så börjar karln med att just pissa på den av Reinfedt och nya moderaterna omhuldade arbetsrätten. Vad säger det om Reinfeldts första fiols-spel?
Skall inte Alliansen regera tillsammans? Just nu verkar det ju mer som att de andra partierna hukar inne på sina departement och låter moderaterna styra landet. Om man nu kan tala om styre. Där kommer vi in på min tredje fundering. Reinfeldt är ju ingen gröngöling i politiken, han har varit med ett bra tag. Han borde ha förstått hur media fungerar och vad det är dom söker efter i sin jakt på skandaler och feta smaskande löp. Nu försöker han lägga skulden för rekryteringen av Borelius på att partiet inte mer noggrannt granskat de kandidater som föreslagits till partiets riksdagslistor... (I Hufvudstadsbladet i Helsingfors sägs att Bildt är den som rekommenderade Borelius, vilket skulle förklara varför han bagatelliserat hennes argerande medan Reinfeldt uttryckt att det är allvarligt...) Men... Är det rimligt att tro att moderaternas valberedning inte ställer sådana frågor till riksdagskandidaterna? Jag menar, till och med Feministiskt initiativs valberedning hade fattat detta. Där satt ett gäng personer, varav många inte ens jobbat politiskt tidigare, men med erfarenhet av föreningsarbete dock. Och förstod direkt att en av de viktiga frågorna till kandidaterna måste vara "har du något i bagaget som skulle kunna vara komprometterande om media vill göra sköna löp?" (fast i andra ord). Så varför har inte Reinfeldt och moderaterna gjort detta, särskilt med sina statsråd. Varför ansåg inte Cecilia Stegö Chilò att det kunde vara intressant att upplysa statsministern om att hon som kulturminister och högsta ansvarig för SVT inte betalat TV-licensen?
Är det så att hela gänget borde skickas på mediaträning? Eller är det något annat som är fel med nya regeringen? (Förutom hela deras politik då.) Min mor och hennes man åker idag till Thailand för sin vintervistelse och hälsade i mejl att vi skulle ha en bra vinter med ny regering. Svarade att vi får se hur mycket av den som är kvar till våren...
Själva åker vi till IKEA. Möbelspotting och en varmkorv låter som bra söndagsunderhållning.
Kommentarer
Trackback
