Är det mannen eller tragedin som slår till?
Så har ännu en s k "familjetragedi" utspelats. Nu i Norge. D v s en mansperson mördar kallblodigt tre personer i sin familj (här verkar det bl a röra sig om bl a mord på 14-årige sonen och mördarens egen far och mordförsök på sonens mor och hennes sambo).
Tänk att när en man blir massmördare och offren är hans egen familj handlar det helt plötsligt om en tragedi. Om han däremot hade gått ut på stan och mördat tre främmande personer och svårt skadat två andra hade ingen tidning fått för sig att använda ord som tragedi. Åtminstone inte inbegripande mannen själv. Snarare skulle det kallas 'besinningslöst vansinnesdåd'. Typ.
Jag blir så TRÖTT!
Tabloidpressen får det på detta sätt att låta som att familjen får skylla sig själva. Kanske har dom varit på kurs med Jan Atle Andersen. Kanske hade den 14-årige sonen och hans mor betett sig på ett sätt som gjort att dom dragit på sig faderns vrede?
Nähä? Inte det? Är det mördaren själv som är ansvarig för sina handlingar? Ja, men sluta då för bövelen att kalla brottet för tragedi* och börja kalla det vid dess rätta namn: Mord.
*: Härmed ingenting sagt om att effekterna av brottet inte är en tragedi för överlevande släktingar.
Tänk att när en man blir massmördare och offren är hans egen familj handlar det helt plötsligt om en tragedi. Om han däremot hade gått ut på stan och mördat tre främmande personer och svårt skadat två andra hade ingen tidning fått för sig att använda ord som tragedi. Åtminstone inte inbegripande mannen själv. Snarare skulle det kallas 'besinningslöst vansinnesdåd'. Typ.
Jag blir så TRÖTT!
Tabloidpressen får det på detta sätt att låta som att familjen får skylla sig själva. Kanske har dom varit på kurs med Jan Atle Andersen. Kanske hade den 14-årige sonen och hans mor betett sig på ett sätt som gjort att dom dragit på sig faderns vrede?
Nähä? Inte det? Är det mördaren själv som är ansvarig för sina handlingar? Ja, men sluta då för bövelen att kalla brottet för tragedi* och börja kalla det vid dess rätta namn: Mord.
*: Härmed ingenting sagt om att effekterna av brottet inte är en tragedi för överlevande släktingar.
Kommentarer
Postat av: Hunar
Inlägget om Jan Atle Andersen var i all sin absurdhet en uppmuntrande läsning, egendomligt bakvänt. Som grannlandets svar på Åke Green med akademiska förkläden; kan deras pastorer, ska våra psykologer inte vara sämre. Grym blogg hur som helst!
Postat av: Anna-Karin
Hunar! Faktum är att jag har kollegor som beskriver honom just som en pingstpastor, om än med en annan approach än Åke Green. Inte lika svavelosande... Norge har väl annars gjort sig känt för just positivistisk forskning, där inga som helst dolda strukturer existerar.
Trackback
