Fradgetuggande ledarskribenter
Så var Maria Abrahamsson tillbaka på jobbet då, efter någon månads frånvaro från SvD:s ledarsida. Ett tag trodde vi nästan att Svenskans ledning insett att Abrahamsson framställer tidningen i ett löjets skimmer och genomfört någon slags omplacering. Men icke. Idag visar Abrahamsson att hon saknat jobbet, hennes bidrag i dagens tidning fullkomligt skvätter av uppdämt behov av att hävda sig gentemot den så förhatliga feminismen. Som vanligt tar hon i med storsläggan och använder sig av ett vokabulär som ingen annan. Syftet? Ja, som vanligt är det att framställa alla försök till att uppnå jämställdhet mellan könen som rabiat, militant och framförallt radikalfeministiskt.
Vad är det då som Abrahamsson retat upp sig över nu? Som får henne att inte kunna behärska sig i sin personliga kamp mot ett jämställdare samhälle. Jo, Abrahamsson vill att konsten skall skonas från jämställdheten. Marianne Ahrne lär hurra vid morgonkaffet.
Citat från dagens ledarskrö... ursäkta ledarkrönika. Skulle vara intressant med lite argumentationsanalys här.
"har den förhärskande statsfeminismen ätit sig in också i kulturpolitiken"
"En radikalfeministisk terminologi om genusperspektiv, könsmaktsordning och förtryckarstrukturer har på så vis kommit att genomsyra statens syn på medborgarnas önskvärda konsumtion av konst och annan kultur."
"Allt med den politiskt korrekta motiveringen att museichefen vill bryta den manliga dominansen på museets väggar."
"hur dagens radikalfeministiska synsätt appliceras på forna tider."
"Lika feministiskt skruvat är utställningens idisslande om att mannen vid denna tid inte fick delta i kvinnornas och barnens gemenskap mer än som åskådare."
"tagits i statsfeminismens tjänst."
"Så ska scenkonsten sälla sig till Moderna museet och Nationalmuseum i den militanta feministiska kampen." (www.svd.se)
Detta utgör ungefär en tredjedel av meningarna i Abrahamssons text... Och allt detta för att Moderna Muséet, Nationalmuseum och Riksteaterna vill öka andelen kvinnlig konstnärer, regissörer osv till minst 40%.
Som bevis för att Carl Larsson visst fått delta helt och fullt i omhändertagandet av hans och Karins barn skriver Abrahamsson: "Den könsstrukturella tesen står för övrigt i bjärt kontrast till Carl Larssons målning Mammas och småflickornas rum där ett frimodigt naket barn glatt tittar mot pappa konstnären."
Jo just. Familjerna Larsson och Zorn har ju gått till historien som ett par riktiga under av jämställt familjeliv. Ett naket barn i 'mammas och småflickornas rum' skulle alltså inte bevisa att man strukturerat hemmet utifrån kön. För att pappa fick lov att komma in med sitt staffli och jobba där eller?
Suck.
Vad är det då som Abrahamsson retat upp sig över nu? Som får henne att inte kunna behärska sig i sin personliga kamp mot ett jämställdare samhälle. Jo, Abrahamsson vill att konsten skall skonas från jämställdheten. Marianne Ahrne lär hurra vid morgonkaffet.
Citat från dagens ledarskrö... ursäkta ledarkrönika. Skulle vara intressant med lite argumentationsanalys här.
"har den förhärskande statsfeminismen ätit sig in också i kulturpolitiken"
"En radikalfeministisk terminologi om genusperspektiv, könsmaktsordning och förtryckarstrukturer har på så vis kommit att genomsyra statens syn på medborgarnas önskvärda konsumtion av konst och annan kultur."
"Allt med den politiskt korrekta motiveringen att museichefen vill bryta den manliga dominansen på museets väggar."
"hur dagens radikalfeministiska synsätt appliceras på forna tider."
"Lika feministiskt skruvat är utställningens idisslande om att mannen vid denna tid inte fick delta i kvinnornas och barnens gemenskap mer än som åskådare."
"tagits i statsfeminismens tjänst."
"Så ska scenkonsten sälla sig till Moderna museet och Nationalmuseum i den militanta feministiska kampen." (www.svd.se)
Detta utgör ungefär en tredjedel av meningarna i Abrahamssons text... Och allt detta för att Moderna Muséet, Nationalmuseum och Riksteaterna vill öka andelen kvinnlig konstnärer, regissörer osv till minst 40%.
Som bevis för att Carl Larsson visst fått delta helt och fullt i omhändertagandet av hans och Karins barn skriver Abrahamsson: "Den könsstrukturella tesen står för övrigt i bjärt kontrast till Carl Larssons målning Mammas och småflickornas rum där ett frimodigt naket barn glatt tittar mot pappa konstnären."
Jo just. Familjerna Larsson och Zorn har ju gått till historien som ett par riktiga under av jämställt familjeliv. Ett naket barn i 'mammas och småflickornas rum' skulle alltså inte bevisa att man strukturerat hemmet utifrån kön. För att pappa fick lov att komma in med sitt staffli och jobba där eller?
Suck.
Kommentarer
Trackback
