Rojas och Sabuni kämpar om förstaplatsen!
I tävlingen om vem som är Folkpartiets mest fördomsfulla husbl... förlåt integrationstalesperson. Med sådana förespråkare behöver ju inte vi andra ens ge oss in i debatten. Det blir liksom walk over direkt.
Nu senast är det Mauricio Rojas som i Expressen igår slog Sabuni på fingrarna. Jo, hon vill förvisso väl men hon har inte riktigt lyckats (eller vågat?) sikta rätt. Naturligtvis skall inte vita, svenska flickor tvångsundersökas av gynekologer. För här rör det sig om ett alldeles särskilt våld, här handlar det om hedersvåld minsann. Och sådant våld, där män slår kvinnor, eller kvinnor könsstympas, förekommer bara i vissa kulturen, som Mauricio Rojas lätt kan urskilja. Det är sålunda bara dessa flickor som behöver lägga upp sig och skreva med benen inför Fokpartiets kommission för undersökande av tonårsflickors underliv. Ja, Rojas, hur urskiljer du dessa flickor? Genom deras hudfärg? Genom deras ursprung? Skall listor upprättas?
Kan se framför mig hur vissa flickor plockas ut ur en klass för att skickas till gynundersökning, medan de med rätt hudfärg och ursprung slipper.
Hoppsan så liberalt! Börjar tro att Rojas missuppfattat det här med liberalism. Vilket tom Expressens ledarsida börjar misstänka. (Dagens Expressen)
Och så är han arg på Kamali och Schyman också. För att de säger att det partiarkala våldet är detsamma överallt, även om det tar olika uttryck. Att det har med könsmaktsordningen att göra, inte med kultur. Har just läst romanen Påven Johanna och slagits av skildringen av det som idag kallas hedersrelaterat våld. Där den i England födde fadern slår dottern sönder och samman för att hon i hans mening kränkt honom och gud. (Innan denna klämde jag Inger Frimanssons senaste där det är den vite, svenske polismannen Tommy som utövar våld mot sin Greklandsfödda fru för att visa sin makt.)
Att sedan Rojas anser att våld utövat av mörka män från avlägsna kulturer mot deras husturur och döttrar skulle vara så annorlunda än våld utövat av vita, svenska män i sina egna hem, mot deras egna barn och hustrur... Ja, jag vet inte vad man skall kalla detta. Många ord dyker upp i huvudet... Och de är inte snälla.
Det hela får mig för övrigt att tänka på den av maken ofta citerade Njals saga Gunnar på Lidarende skjuter mot fienden när bågsträngen brister. Gunnar ropar till hustrun Hallgerd att hon skall spinna honom en ny sträng av sitt gyllene hår för att rädda hans liv. Varpå Hallgerd svarar: "Illa var det att du slog mig, Gunnar".
