Popova flyter med strömmen
Vid Mittuniversitetet finns två kvinnor, Siv Fahlgren och Britt-Marie Thurén, som skrivit en rapport om Susanna Popovas bok 'Viljan att flyta medströms' (utgiven av Timbro) där Popova granskar ett antal avhandlingar i genusvetenskap. De försöker bemöta journalisten Popovas kritik och fortfarande upprätthålla en viss nivå av vetenskaplighet. Vilket kan vara nog så svårt. Journalistisk som kritiserar vetenskap är nämligen ganska svår att bemöta, i synnerhet om den som Popovas kritik går ut på att man inte får använda sig av för området vedertagna vetenskapliga begrepp.
Rapportförfattarna gör liknelsen med hur kärnfysiken skulle utvecklats om den bara fått använda sig av begrepp och det Popova kallar signalord som finns i allmänhetens vardagsspråk. Andra liknelser kan göras med nationalekonomin och dess teorier om rationella varelser och 'the economic man'. Att utveckla begrepp, skriver rapportförfattarna, är vägen till ökad precision i tanken. Kanske något Popova skulle prova på, kan man tycka. Det finns utbildningar i vetenskapsjournlistik där man kan lära sig att tänka som en forskare men fortfarande skriva som en journalist. *tips*
Tänker inte här redogöra för hela rapporten, utan lämnar slutordet till Fahlgren och Thurén:
"Det den feministiska vetenskapsteorin lärt oss är att var man än står när man betraktar världen så står man någonstans (om man inte vill inta en gudomlig position). Det blir för oss mycket tydligt i Popovas läsning var hon står och vems ström hon vill flyta med i. Genusforskningen ska från hennes utgångspunkt på alla sätt misstänkliggöras till förmån för en mer traditionell, positivistisk forskning som vill presentera en "neutral sanning" för oss om världen. Problemet är bara att denna position inte kan vara mer neutral och sann än den förra. Varför kritiseras inte traditionell positivistisk forskning för att använda sig av "signalord" som objektivitet, neutralitet, sanning?"
och
" Kritisk forskning måste förvisso tåla att den utsätts för granskning som inte alltid är kunnig och ideologiskt neutral utan handlar om försvar av vedertagna "sanningar". Det är normal debatt, även om man kan tycka att det är mer intressant när kritik grundas på kunskap. Vi anser därför inte att Popovas kritik skadar genusforskningen intellektuellt. Den skjuter väldigt långt från målet. Om förenklad och ytlig kritik får politiskt gehör kan den däremot skada just den kritiska öppenhet som Popova säger sig försvara. Därför vill vi bemöta Popova och visa varför hennes argument inte håller."
(Siv Fahlgren och Britt-Marie Thurén, Viljan att flyta medströms - eller kraften att simma motströms? - ett svar på Popovas granskning av svensk genusforskning, 2005, Rapporten går att läsa på: http://www.miun.se/upload/Institutioner/SOA/ForumGenus/rapporter/Fahlgren,%20S_Thurén,%20B-M_Viljan%20att%20flyta%20medströms.pdf)
Rapportförfattarna gör liknelsen med hur kärnfysiken skulle utvecklats om den bara fått använda sig av begrepp och det Popova kallar signalord som finns i allmänhetens vardagsspråk. Andra liknelser kan göras med nationalekonomin och dess teorier om rationella varelser och 'the economic man'. Att utveckla begrepp, skriver rapportförfattarna, är vägen till ökad precision i tanken. Kanske något Popova skulle prova på, kan man tycka. Det finns utbildningar i vetenskapsjournlistik där man kan lära sig att tänka som en forskare men fortfarande skriva som en journalist. *tips*
Tänker inte här redogöra för hela rapporten, utan lämnar slutordet till Fahlgren och Thurén:
"Det den feministiska vetenskapsteorin lärt oss är att var man än står när man betraktar världen så står man någonstans (om man inte vill inta en gudomlig position). Det blir för oss mycket tydligt i Popovas läsning var hon står och vems ström hon vill flyta med i. Genusforskningen ska från hennes utgångspunkt på alla sätt misstänkliggöras till förmån för en mer traditionell, positivistisk forskning som vill presentera en "neutral sanning" för oss om världen. Problemet är bara att denna position inte kan vara mer neutral och sann än den förra. Varför kritiseras inte traditionell positivistisk forskning för att använda sig av "signalord" som objektivitet, neutralitet, sanning?"
och
" Kritisk forskning måste förvisso tåla att den utsätts för granskning som inte alltid är kunnig och ideologiskt neutral utan handlar om försvar av vedertagna "sanningar". Det är normal debatt, även om man kan tycka att det är mer intressant när kritik grundas på kunskap. Vi anser därför inte att Popovas kritik skadar genusforskningen intellektuellt. Den skjuter väldigt långt från målet. Om förenklad och ytlig kritik får politiskt gehör kan den däremot skada just den kritiska öppenhet som Popova säger sig försvara. Därför vill vi bemöta Popova och visa varför hennes argument inte håller."
(Siv Fahlgren och Britt-Marie Thurén, Viljan att flyta medströms - eller kraften att simma motströms? - ett svar på Popovas granskning av svensk genusforskning, 2005, Rapporten går att läsa på: http://www.miun.se/upload/Institutioner/SOA/ForumGenus/rapporter/Fahlgren,%20S_Thurén,%20B-M_Viljan%20att%20flyta%20medströms.pdf)
Kommentarer
Trackback
