Rabiatfeminism - början

Minns att jag en gång diskuterade rivningen av gamla Klara i Stockholm med en kollega född på 1940-talet. Denne hade en bra mycket mindre nostalgisk syn på det hela än jag själv. ABC och det påföljande MIljonprojektet var ett sätt att skapa moderna lägenheter för vanligt folk, att få bort fattigbostäder utan toaletter och rinnande vatten.

Så kan man nog betrakta rivningarna av de gamla shikumenhemmen i Shanghai också. Men man blir icke desto mindre förtvivlad när man vandrar runt i de gamla kvarteren bland byggkranar och nya groteska höghus.


Xiantiandi utgör den östra delen av området som kallas The French Concession. Denna franska koncession präglas av lummiga gator kantade av skuggande plataner och stora fina, franskinspirerade hus. Om det inte vore för dofterna, luftfuktigheten och trafiken skulle man nästan kunna tro att man befann sig i Frankrike.

I just Xiantiandi har man sedan början av 2000-talet genomfört stora förändringar. Här låg tidigare ett stort område med shikumenhus, d v s trevåningshus med stenportar och smala gränder. 4 000 familjer förlorade sina hem när man skulle modernisera och bygga stora gallerior där man kan köpa allt från en ny dräkt till en ny Porsche. Vissa av shikumenhusen renoverades och ett muséum, Shikumen Open House Museum, byggdes för att man skall kunna studera den gamla tidens boende.


I ett par kvarter finns shikumenbebyggelsen kvar och det känns som att kliva in i ett parallellt universum där tiden stått stilla. Shikumen betyder stenport och syftar på de stenportar som leder in till husen. De kan enklast jämföras med brittiska radhus. Byggandet av dessa hus startade på 1860-talet men blev mycket populärt på 1930-talet.


I dessa gränder levde folk nära varandra och det var lätt att ha kontroll på vad grannarna sysslade med. Men detta boende bidrog givetvis också till en social närhet och tygghet som inte kan återskapas i skyskrapor.


Men idag ser det alltså annorlunda ut. Det rivs fortfarande i Xiantiandi och Deng Xiaopings löfte om att bygga ett ekonomiskt centrum av världsklass i Shanghai verkar stå sig. För att rädda det som återstår av gamla arkitektoniska skatter låter man utlänningar köpa upp dessa hus och renovera dem genom att starta restauranger, gallerior eller konstateljéer.




I Xiantiandi har man anlagt en konstgjord sjö med park som ligger mellan monsterskyskrapor och bilhandlare. Här kan man köpa sin Peugeot eller Porsche alldeles intill parkens grönska.


Just nu bygger man inför Expo 2010 som lett till att än fler familjer blivit fördrivna från sina hem. Här kan ni läsa om hur de människor som tvingats bort har det idag. För Svenska Dagbladets reporter (Ola Wong?) berättar 58-årige Bai Honggen hur det var förr. Bai berättar att han saknar gemenskapen i det gamla slitna kvarteret där folk tog hand om varandra.

- Det var ingen som brydde sig om att låsa dörren. På morgonen gick vi ut och åt friterat bröd och sojamjölk. Ja, på den tiden var det verkligen harmoniskt, säger Bai.

Så det är med en klump i magen man vandrar runt på dessa kontrasternas gator. Förhoppningvis leder förändringarna till ökad välfärd även om det inte kan ersätta den sociala gemenskapen. Vilket får en att undra över vad som är viktigt i livet.

Om inte annat så för att ändra de antidemokratiska strömningar som framkommer i kommentarerna till Gudrun Schymans krav på just ett nytt valsystem. Nu är kanske inte de män som kommenterar på Svenska Dagbladets artiklar representativa för Sveriges befolkning (det är möjligen därför de känner ett sådant behov av att skriva dynga om andra) men det är häpnadsväckande att få läsa att ett system som underlättar valfusk endera inte är något problem, och om det är det så är det Gudrun Schymans fel att det existerar... Man tar sig för pannan.

Att de etablerade partierna som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet m fl inte bryr sig om att valfusk förekommer kan nog förklaras med flera faktorer. Dels så gynnar valfusket dem själva när det drabbar uppstickarpartier som annars skulle konkurrera med dem. Dels så har de själva inte varit utsatta för samma sak. De har därför ingen föreståelse för hur det fungerar för de små partierna.

Nä, vi betalar alla skatt. Därför borde skattepengarna fördelas till valsedlar till samtliga partier som ställer upp i ett val. Dessa skall självklart levereras samtidigt och exponeras tillsammans i vallokalerna. På så sätt blir det enklare för väljarna att rösta på det dom vill samtidigt som det blir rättvist för partierna som ställer upp.

Mmmmm, vaknar upp i den otorligt sköna sängen.... Lille mannen sitter och jobbar...

Så ringer det på dörren. Roomservice med frukosten. Riktigt bra kaffe. Bacon och äggröra.
Croissanter. Allt perfekt, som jag beställt det. Vi dräller på rummet fram till halv ett...



Sen tar vi tunnelbanan till Nanjing Rd för lite shopping, även om det
inte blev så mycket av den varan...



Mest p g a att jag vant mig vid underbara Vällingby där
man strosar runt utan att trängas och inte störs av
påflugna expediter eller folk med noll känsla för personligt'
utrymme....



Men här landade vi framför vår nye favortideckares, Xiaolong Qui, deckarmiljö:
Storvaruhus nummer 1. Här jobbade mönsterarbetaren och kosmetikaexpediten
Hongying Guan innan hon mördades i En röd hjältinnas död (Ordfront, 2004)



Kanske var det vid någon av dessa kosmetikadiskar?

 

Under vår vecka i Mongoliet har vi ännu en gång fått möjlighet att konstatera att vi har mycket gemensamt med våra mongoliska vänner. Vi gillar en god vodka, som Chinggis vodka, vi tycker om fin öl, som Chinggis öl, och vi gillar kött. GI-gurusarna skulle kasta bort sin tid i Mongoliet. Där äter alla enligt GI sedan urminnes tider. Och blir jäääävligt gamla, för att travestera Galenskaparnas sketch om Dalsland.

En dag när vi satt ute på stäppen och svalkade oss med vodka och öl och lite rökt korv kom vi att tala om detta med köttätande och hur nyttigt det är. Samt att vegetarianer knappast skulle klara sig en dag utanför Ulaanbaatar. Det är då Luya kommer med den odödliga kommentaren:

- Ja, för här är vi inga gräsätare!

Nä. Just det. Nu skall vi ge oss ut i ett annat land med fokus på GI. Man skulle kunna tro att dom äter ris i Kina men det har vi hittills inte sett särskilt mycket av. Grönsaker och kött verkar stå på menyn. Riset matar dom fiskarna med i Shanghai nu när dom firar en poet som tog livet av sig genom att dränka sig i floden. Varje år har man ledigt i tre dagar för att fira denne store poet genom att slänga ris i floden så att att fiskarna äter ris i stället för poet. För inte ens fiskarna är gräs(alg)-ätare.

som det är för ett kvalster att inse att det bara syns i mikroskop. /Arne Anka

Silvio "Bello et Bronzato" Berlusconi påstår i en intervju att han aldrig gjort en enda blunder. Men... Karln är ju en enda stor blunder hela hand.

Ett sätt att ta sig fram

Den berömda strandpromenaden stängd för uppfräschning inför Expo 2010 -
liksom man fördrivit tusentals människor från sina hem för denna utställning...

Trångt med gruppresor på Old Street -
man borde ta ut skatt av turister som kommer fler än två åt gången...

Te på Tehuset i Sjön, serverat med ägg

Lille mannen köper vattenmelon vid The Bund