I jymden kan inte ens Christer Fuglesang höra dig skrika

Hemma hos oss har Fuglesang från Bromma varit något av ett favorithäcklingsobjekt. Han har väntat och väntat och väntat på att få åka ut i rymden. Och inte blir han yngre. Skämt som ovanstående eller varianten I jymden kan man inte ens höra Christer Fuglesang skrika, har duggat tätt.

Så nu inför uppskjutningen inatt har vi nästan bävat och trott att vi skall få sluta häckla karln. Men bara nästan. För innerst inne har vi tvivlat. Örebroarna i oss (jo, jag är ju 50% örebroare) har sagt att det går aaaldrig.

Det mest intressanta är dock varför det öht är intressant med denna tråkmåns som skall ut i rymden... Jag menar, det är 2006, snart 2007 och rymdfärder är väl inte direkt nåt nytt... Att sedan läsa alla bloggar vars författare suttit uppe och väntat hela natten och nu är mer besvikna än Fuglesang (fan, vilket tungvrickande namn!) själv...

Get a grip! 

Det enda trista med att han inte kom iväg är annars att man inte slipper detta tjat i media än på ett tag...

För övrigt var veckans roligaste moment när vår vice ordförande ville dra en parallell mellan Micke och Marita i Bonde söker fru och vår förhoppade fusion med ett stort fackförbund. På direkt fråga vågade ingen av de samlade anställda erkänna att de tittade på programmet. Medan jag är säker på att vi är många som följt den helt underbare Micke på hans och Maritas väg mot Rom. Från dag 1 har jag fascinerats av denna till synes helt genuina och sköna människa! En riktig karl! Och ett levande bevis på att skönheten kommer inifrån. Vilket förvisso även bevisas av den på ytan fagre Per-Martin som visade sig vara en riktig traderöv.

Och ja. Jag tycker faktiskt att bonde-Micke är bra mycket mer intressant än jymden-Christer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0